Onsdag 11 december 2019

Lägre miljöskatter!?

I maj månad slog Naturvårdsverket larm om att utsläppen av växthusgaser inte minskar i Sverige. Istället ökade de klimatpåverkande utsläpp med en procent under 2018.

De totala utsläppen var 53,1 miljoner ton och ökade med 0,9 procent jämfört med år 2017.

Störst ökning skedde inom el- och fjärrvärmesektorn, som ligger inom EU:s utsläppshandel. Här ökade de fossila utsläppen med 10 procent.

I en kommentar till rapporten skrev Anna-Karin Nyström, som är chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket, att utvecklingen går åt fel håll. Om Sverige ska klara av att nå sina klimatmål behöver utsläppen i alla sektorer minska.

Samtidigt presenterade Statistiska Centralbyrån (SCB) statistik över den svenska ekonomins utsläpp där också utsläpp från internationella transporter ingår. De resultaten visar också att utsläppen ökade. Från 63,3 miljoner ton år 2017 till 63,8 miljoner ton 2018.

Men de ökande miljöskatterna då, invänder någon, de borde ju begränsa utsläppen? Frågan är dock om miljöskatterna faktiskt ökar i Sverige. Statistiken pekar på motsatsen.

Om man studerar SCB:s egna tabeller för miljöskatter tiden 1993 – 2018 så ökar visserligen statens skatteintäkter – i kronor räknat. Sammanlagt tog staten in cirka 100 miljarder kronor i miljöskatter år 2018. Huvuddelen, cirka 77 miljarder kom från skatter på energisektorn.

Men tabellverket visar samtidigt att miljöskatterna minskar både i relation till bruttonationalprodukten och som andel av skattekvoten. Skillnaden är stor om man jämför tio år tillbaka. Där finns en allvarlig reflektion att göra för ansvariga statsråd och riksdagsledamöter.

Eurostats (EU:s officiella statistikorgan) redovisade i en rapport i början av 2019 att Sverige tillhör de länder som ligger lägst när det gäller miljöskatternas andel av den totala skattebasen.

I Sverige är siffran 4,9 procent. Endast Tyskland (4,6 procent) och Luxemburg (4,4 procent) har en lägre andel. Detta kan jämföras med länder som Nederländerna och Danmark där motsvarande andel ligger över 8 procent. I Finland och Storbritannien är den cirka 7 procent.

Till yttermera vissa redovisar samma Eurostats att Sverige tillhör de få länder inom EU där miljöskatterna relativt sett minskar, gentemot såväl andel av BNP som skattekvot.

Detta har skett under perioder med blågröna alliansregeringar och rödgröna regeringar.

Idag konstaterar en majoritet i Sveriges riksdag, att man vill se en ”grön skatteväxling”. En skatteväxling där skatt på arbete, i högre utsträckning, ska bytas ut mot skatter som ska fördyra miljöförstörande verksamheter.

Det låter sig sägas. Men utgångsläget enligt ovanstående statistiska rapporter pekar på att Sverige hittills varit på väg åt motsatta hållet. Trots all politisk retorik.

Sanningen är att svenska miljöskatter relativt sett har sjunkit. Detta är en sanning som kommer bli en tuff nöt att knäcka i den stora skattereform som förutskickats i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Utmaningen är inte enkel; de ekonomiska klyftorna måste minskas – och miljöskatternas andel måste växa. Sker inte detta lär inte heller miljöutsläppen gå ner.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.
  • vastaspojken

    Det är bara att konstatera att Greta T. har rätt! Politikerna bara pratar och pladdrar, de gör inget!
    Per G. har också rätt i att en skattereform är både nödvändig och brådskande! Som de ekonomiska klyftorna nu ökar, är risken stor att Sd blir största parti i valet 2022. Får de större inflytande, kommer utsläppen inte att minska!