Fredag 1 juli 2022

Larmklockorna ringer

Den svenska självförsörjningsgraden av livsmedel är cirka 50 procent. Tidigare har detta faktum inte oroat särskilt många. Efter en månads krig i Ukraina har det skett ett brutalt uppvaknande och allt fler ställer sig frågan, kan Sverige få livsmedelsbrist?

Vi har hört det uttalas många gånger, svensk livsmedelsproduktion ska öka. När den svenska livsmedelsstrategin presenterades för fem år sedan, väcktes det hos luttrade bönder en förhoppning om att det nu kanske skulle bli en vändning. Men de uttalade ambitionerna har inte mötts upp av regeringen och konkreta åtgärder för att på allvar stärka konkurrenskraften och öka produktionen har uteblivit. I stället har Sverige fortsatt att förlita sig till att varannan svensk mattallrik ska komma från andra länder. Dessutom ska betänkas att 50 procent självförsörjningsgrad har klarats när det rått ett ”normalläge”, nu är situationen en annan med skenande bränsle och elpriser samt brist på handelsgödsel som dessutom nått astronomiska prisnivåer.

Dagens moderna livsmedelsproduktion är sårbar för störningar, till exempel vad händer om en foderfabrik, mejeri eller slakteri slås ut? Hur länge räcker reservkraft om elproduktionen slås ut under veckor och månader? Livsmedelsproduktion av idag kan beskrivas som en lång logistikkedja där allt förutsätts fungera från primärproduktion till butik för att varan slutligen ska nå konsument.

Det spända säkerhetsläget i vårt närområde och Rysslands skoningslösa krig i Ukraina gjorde att Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson i veckan återigen återupprepade att ett ryskt väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas. Ett väpnat angrepp eller annan allvarlig händelse som syftar till att slå ut viktiga samhällsfunktioner i Sverige skulle innebära att dagens låga självförsörjningsgrad skulle minska ytterligare.

Det är förvånande och rent av ansvarslöst att regeringen och ansvariga myndigheter inte tagit höjd för att det kan uppstå allvarliga produktionsstörningar i vårt land eller vår omvärld som kan få allvarliga konsekvenser för livsmedelsförsörjningen i Sverige. I dagsläget finns förvisso inga akuta tecken på annalkande livsmedelsbrist i vårt land. Men är det något vi har lärt av pandemin och kriget i Ukraina så är det att saker och ting kan förändras snabbt och det gör det definitivt inte bättre att världen har en oberäknelig och alltmer trängd Putin i Kreml.

De sista beredskapslagren avvecklades i Sverige i början av 2000-talet. I och med pandemin så blev avsaknaden av beredskapslager för medicinsk utrustning påtaglig och nu pågår en återuppbyggnad som dock förväntas ta några år. I och med återuppbyggnaden av det civila försvaret ska återigen beredskapslager byggas upp och om tre år förväntas det finnas beredskapslager av livsmedel som motsvarar tre månaders matlager, vilket är mindre än när det senast fanns beredskapslager. Under tiden är det upp till varje enskild svensk att ha en plan för hur man ska klara livsmedelsförsörjningen. Frågan är hur många har en sådan plan?

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.