Måndag 26 juli 2021

Liberalernas kräftgång kan påverka maktbalansen

Frisinnade landsföreningen, Liberalernas föregångare var vid förra sekelskiftet det dominerande partiet i svensk politik, partiet hade en viktig roll det moderna Sveriges framväxt och inte minst för den kvinnliga rösträtten som i år fyller 100 år. Sedan valet 2018 brottas Liberalerna med sin identitet och inre spänningar. Under större delen av mandatperioden har partiet legat stabilt under den magiska riksdagsspärrens 4 procent.

Alla som varit med längre i politiken vet att opinionsmätningar är en sak och valresultat oftast något annat, inte minst har detta gällt partierna som balanserat nära fyra procentspärren. Så var det i flera val för VPK (Vänsterpartiet kommunisterna) som räddades kvar i riksdagen av kamrat fyraprocent för att säkra Socialdemokraternas maktinnehav. Även under alliansregeringarna så skedde stödröstning inte minst i valet 2010 för att säkra Alliansregeringens fyra partier kvar i riksdagen. Frågan är dock om Liberalerna kommer kunna räkna med stödröstning i valet 2022 och varifrån ska de rösterna komma?

I många Västsvenska kommuner och Västra Götalandsregionen ingår Liberalerna i det politiska styret. Liberalerna tog tillsammans med Centerpartiet ett stort ansvar att skapa stabilitet i Västra Götalandsregionen efter regionens bildande och första år av politiskt kaos. Tillsammans har dessa två socialliberala krafter i svensk politik mer som förenar än som skiljer partierna åt. Det var till och med mycket nära att partierna slogs samman efter valet 1973, men den gången sade Centerpartiet nej efter hårdnackat motstånd från ungdomsförbundet.

Idag är skiljelinjen mindre mellan Liberalerna och Centerpartiet än den var 1973. Frågan om sammanslagning har heller aldrig helt avförts. 2012 fördes tankarna fram av Adam Cwejman då ordförande för Liberala Ungdomsförbundet och Hanna Wagenius ordförande för Centerns Ungdomsförbund. När Lars Leijonborg släppte sina memoarer för några år sedan skriver han att han lyfte frågan med Maud Olofsson för att stärka de liberala värdena mot de då dominerade Moderaterna i Alliansen. Så sent som september förra året öppnade den tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg i en SVT intervju för en sammanslagning.

En sammanläggning är dock inget som kan eller hinner hanteras innan valet 2022. Men det ligger dock i både Liberalernas och Centerpartiets intresse att de liberala krafterna i svensk politik inte försvagas. Om liberalerna skulle ramla ur riksdagen skulle det för lång tid förändra maktbalansen i svensk politik. För att säkra att en röst på Liberalerna inte blir en bortkastad röst bör det ligga i båda partiernas intresse att snarast undersöka förutsättningarna för och inleda ett valtekniskt samarbete i nästa riksdagsval. Detta är heller inget nytt fenomen, Centerpartiet banade vägen för Kristdemokraterna in i riksdagen genom valtekniskt samarbete i valet 1985. På den tiden då partiet hette KDS och var betydligt mer mittenorienterade än idag. Nu drar partiernas nomineringsprocesser igång, det finns ingen tid att spilla om Liberalernas röster ska ha betydelse i valet 2022.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.