Tisdag 21 augusti 2018

Ljus framtid för sjöfart

I Europa är godstransporter på vatten prioriterat. Ungefär hälften av godstransporterna inom EU sker på vatten. Motsvarande siffra för godsexporten från EU-länder till länder utanför EU är 70 %. Det handlar om godstransporter på havet. Men också om insjötrafik på floder, i kanaler, utmed kuster och på sjöar.

När det gäller insjötrafik så ligger Sverige efter övriga Europa. I Sverige har insjötrafiken genom decennierna fått en allt mer försämrad situation. Detta trots att våra älvar, våra stora insjöar och våra långa kuststräckor borde vara idealiska för just miljövänliga godstransporter. Istället är det godstransporter på lastbilar som tagit över. Trots att exempelvis Vänern är EU:s största insjö, så har inte ens denna sjöled varit självklar för framtiden.

Regeringens förslag till ny nationell infrastrukturplan kan markera ett viktigt trendbrott. I planen avsätts nu äntligen medel för att säkra fungerande slussar i Göta älv vid Trollhättan. Kostnaden lär uppgå till mellan 3 och 4 miljarder kronor, och är helt nödvändig för att säkra framtida insjötrafik på Vänern.

För enligt Trafikverket så är den tekniska livslängden för befintliga slus­sar i Trollhättan i princip redan passerad. Orsaken är den urlakningsprocess som sker i betong, och som har pågått sedan byggnationen på 1910-talet. Trafikverkets bedömning är att slussarna måste bytas ut senast år 2030.

Enligt Trafikverkets tidigare undersökningar så är en nybyggnad av kanaler i befintligt läge inget alternativ, i synnerhet inte eftersom sjöfarten måste kunna fungera kontinuerligt även under en flerårig byggtid. Sammantaget var Trafikverkets bedömning att byggandet av ny slussled innan 2030 är den enda möjligheten att bibehålla och utveckla Vänersjöfarten.

Något som regeringen nu lyssnat på. Detta innebär att det kan randas morgonljus för insjötrafiken på Göta älv och Vänern.

Med det följer stora miljövinster för samhället som helhet. Idag är den maximala lastkapaciteten på ett Vänerfartyg cirka 4 000 ton. Det motsvarar fem fullastade tåg eller 130 lastbilar med släp. Varje år passerar ca 1300 lastfartyg klaffbron i Trollhättan för att från Vänern fortsätta utmed Göta Älv mot haven.

Totalt transporteras 2,4 miljoner ton gods till och från hamnarna i Otterbäcken, Lidköping, Karlstad, Kristinehamn och Vänersborg. Trafikverket tror att detta kan öka kraftigt. Ett exempel är pråmtrafik, som förra våren testades på Göta älv av företaget Avatar Logistics AB, som bland annat ägs av Thunrederiet i Lidköping. Varje pråm skulle i framtiden kunna ta upp till 50 containrar. Det motsvarar ett 40-tal lastbilar.

När Sverige tillämpar EU:s regler för insjötrafik blir förutsättningarna för att utveckla Vänersjöfarten mycket goda. Sjöfarten är kostnadseffektiv jämfört med både tåg och bil. De positiva miljöeffekterna är stora.

Nålsögat som nu återstår är den lågbro som Göteborg stad bygger över Göta älv. Mark- och miljödomstolen har konstaterat att bron måste göra åtskilliga broöppningar för att släppa förbi fraktfartyg. Det vill till att pendlande göteborgare har förståelse för det, när trafiken ökar.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.