Torsdag 1 oktober 2020

Man kan inte ha kvar bondkakan och äta den

Medan du låg på stranden i somras med handspriten i högsta hugg och trängde dig med andra svenskar, så har Sverige tillsammans med medlemsländerna i EU haft häckarna fulla med det stora budgetpaketet som EU-kommissionen lagt på bordet för förhandling. Vissa länder har velat att EU ska finansiera alltmer med stöd, andra med så kallade långtidslån. Efter Storbritanniens utträde har det varit en utmaning att fylla luckan av det ekonomiska bortfall som britterna lämnat efter sig.

Resultatet blev bland annat enighet om budgeten för posten med den gemensamma jordbrukspolitiken skulle minska med 15 procent, samtidigt som den nya EU-budgeten slagit rekord i storlek för att plåstra om såren på den skadade ekonomin till följd av corona. Det innebär i praktiken 500 miljoner kronor mindre för Sveriges jordbruk och landsbygdspolitik i EU-stöd.

Sveriges linje i budgetförhandlingarna, med den rödgröna regeringen och med Stefan Löfvén i spetsen, har istället varit att få till rabatter och intresset av att slåss för EU-kompensation för de svenska bönderna har varit vagt. Vad S har att säga om delen om jordbrukspolitiken är att den behöver dras ned och effektiviseras, vilket kan vara motsägande för livsmedelsstrategins förverkligande i Sverige och det allt mer växande intresset politiskt för Sveriges självförsörjningsgrad. Sverige har redan nu EU:s lägsta inhemska livsmedelsproduktion.

Något som skapar oro, inte minst hos LRF, är hur regeringen skall kompensera för detta i det nationella programmet framöver.

Signalerna från regeringen har inte direkt lugnat organisationen. Regeringen ska ha gett Jordbruksverket i uppdrag att komma med förslag på hur man ska hantera den gemensamma jordbrukspolitiken de kommande två åren. I det uppdraget ingick att lämna förslag på antingen oförändrad budget, en minskning med 15 procent eller en minskning med 30 procent.

Bredbandsutbygget är inte klart på långa vägar, samhällsservice på landsbygden är en utmaning, ekonomiska konsekvenser av covid-19 är långt ifrån beräknade samt att våra svenska bönder har haft en mångårig kamp med dålig lönsamhet och höga krav från samhället. Säga vad man vill om jordbrukspolitik men den har haft en ekonomiskt betydande faktor för bönderna i Sverige.

Om det inte finns en plan framöver, budgetminskning eller ej, på hur vi skulle kunna effektivisera genom att inte kompensera eller stötta ekonomiskt för schysst producerad mat, är det så gott som dödsdömt att klara de globala hållbarhetsmålen. Konsekvensen av slapphet och ovilja är ökad import och större klimatpåverkan på livsmedel, samtidigt som man faktiskt långsamt monterar ned landsbygden, som är beroende av att företag verkar där.

Rabatter hjälper inte särskilt mycket vid en händelse av kris i Sverige. Minskad budget utan att reflektera och fortsätta som vanligt är som gjort för konkurs, det vet vilken företagare som helst. Hur trovärdiga blir då partierna för framtida val? Man kan liksom inte ha bondkakan och äta den. Frågan är vad det var man egentligen bytte bort?

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.