Måndag 17 januari 2022

Moderaternas huvudvärk

Statistiska centralbyråns stora partisympatiundersökning blev ingen munter läsning för Moderaterna och Ulf Kristersson när den presenterades förra veckan. Den inslagna strategin med ett allt närmare samarbete med Sverigedemokraterna ger inte utslag i väljaropinionen och dessutom ser behovet av Moderata stödröster ut att bli rekordstort i riksdagsvalet 2022.

Sedan valet 2018 har rörelserna i väljaropinionen varit ovanligt små med tanke på den händelserika inrikespolitiska mandatperiod det varit. Sverige har de senaste 50 åren haft återkommande minoritetsregeringar med några få undantag, den nya Socialdemokratiska regeringen samlar endast 100 av riksdagens 349 mandat. Det kan jämföras med Moderaterna och Kristdemokraterna som tillsammans har 92 mandat trots att de gärna vill göra sken av att utgöra ett större regeringsalternativ. Nio månader före nästa riksdagsval finns inget som tyder på att Sverige kommer ha annat än en ny minoritetsregering efter valet 2022.

Det blir allt tydligare att Sverigedemokraterna sätter agendan för det nya högersamarbetet, något som Moderater och Kristdemokrater har svårt att erkänna. Ulf Kristersson och Ebba Busch väljer att fortsätta att prata om M och KD som regeringsalternativet i valet 2022 med SD som stödparti. Detta står i direkt kontrast med Jimmy Åkesson och andra ledande Sverigedemokrater som allt oftare uttrycker att de kommer kräva inflytande i förhållande till sin storlek för att släppa fram Kristersson. Samt att de vill se ett långtgående samarbetsavtal som ska sträcka sig över mer än en mandatperiod.

Sverigedemokraterna talar om sig själva som koalitionspartner i en möjlig högerregering och gör ingen hemlighet av att de gärna aspirerar på statsministerposten. Än så länge har Ulf Kristersson och Ebba Busch sluppit undan och undvikit att svara på frågorna hur samarbetet ska organiseras och hur långt de är redo att kompromissa med SD. Innebär det att ge Sverigedemokraterna tjänstepersoner i Regeringskansliet eller statsrådsposter? Om M och KD mer än bara retoriskt ska framstå som ett alternativ till nuvarande regering är det nödvändigt att ge väljarna svar på hur samarbetet med SD ska organiseras före valdagen i september 2022.

Till detta ska läggas Liberalernas kris som också blir Moderaternas och Kristdemokraternas huvudvärk, då Liberalernas röster krävs om regeringsmakten ska ligga inom räckhåll.  Partiledaren Nyamko Sabunis högersväng har inte gett utslag i ökat väljarstöd, det har snarare ökat på motsättningarna inom partiet. Förvisso fick partiledningen med sig landsmötet på sin linje, men den interna oppositionen har inte tystnat och fortsätter agera mot ett närmande till Sverigedemokraterna. Inget tyder idag på att Liberalerna kommer klara nästa riksdagsval utan ett stort antal stödröster från Moderaterna.

Stödröster som kan vara bortkastade om Liberalerna inte når riksdagsspärrens 4 procent och dessutom kan göra Sverigedemokraterna större än Moderaterna. Även inom Moderaterna finns liberalt sinnade medlemmar och mittenväljare som är missnöjda med den nuvarande partiledningens anpassning till Sverigedemokraterna. Frågan är hur länge till dessa kommer att vara tysta?

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.