Fredag 5 juni 2020

Möten och samtal

EU har nu sitt första icke-demokratiska medlemsland – Ungern.

Detta konstaterar V-Dem-institutet på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet som samlar 450 indikatorer och 3 000 landsexperter för att mäta demokratin i världens alla länder.

Den auktoritära ungerska högerregimen har, under partiet Fidesz ledning, fört landet allt längre från att vara en fungerande demokrati. Den största demokratiska tillbakagången under de senaste åren, konstaterar V-Dem institutet.

Det är ett viktigt observandum att det bland svenska politiker enbart är ledande sverigedemokrater som återkommande försvarar Ungerns nationalistiska regim. Men Fidesz tillhör dessutom EPP i EU-parlamentet. Det är samma grupp som kristdemokrater och moderater tillhör. Detta är anmärkningsvärt.

De länder som toppar demokratirankingen är Danmark, Estland och Sverige, följt av Schweiz, Norge, Belgien och Portugal.

Undersökningen mäter fem olika parametrar; graden av fria val (elektoral demokrati), graden av individuell frihet och begränsningar i exekutiva makten (liberal demokrati), graden av bredd och djup i deltagandet i beslutsprocessen (deltagardemokrati), graden av respekt och rationalitet i politiska diskussioner innan beslut fattas (deliberativ demokrati) samt graden av jämlikhet i förutsättningar för medborgare (jämlikhetsdemokrati).

Det är självfallet hedrande att Sverige sammantaget åter utmärker sig med en global topplats. Men rapporten reser två utmaningar för utvecklingen i vårt land.

När det gäller graden av ”deliberativ demokrati” så hamnar Sverige först på plats elva i Europa och plats 19 i världen. Och när det gäller ”deltagardemokrati” så kvalar Sverige knappt in bland Europas topp 20 på listan, och i en global jämförelse först som nation nummer 31. Dessutom inom ”jämlikhetsdemokrati” hamnar Sverige på en europeisk elfte plats och en global 13:e plats.

Den svenska demokratidebatten brukar oftast stanna vid den del av demokratibegreppet som handlar om valdeltagande samt den statsvetenskapliga liberala demokratin. Men dessa faktorer är närmast hygienfaktorer för en fungerande demokrati.

En verkligt levande demokrati måste också utgå från ett brett deltagande av många människor som ges möjlighet att i sin vardag delta i demokratiska processer och påverka sitt lokalsamhälle. Idealet kan inte enbart vara medborgare som vart fjärde år sluter upp vid valurnorna, utan idealet är också många medborgare som aktivt följer, opinionsbildar och agerar i samhället.

Grunden för detta är civilsamhällets mötesplatser i föreningar, studiecirklar och aktionsgrupper.

Detta märks i samhälleliga kriser. Oavsett det gäller epidemier, skogsbränder eller för att hjälpa människor på flykt, så är det ideellt engagerade medborgare som gör den stora skillnaden.

För att främja detta krävs ett samhälle med många mötesplatser och många möjligheter till vardagliga samtal – grunden för en deliberativ deltagardemokrati.

Om detta behövs politiska samtal och tydligt agerande i alla kommuner och regioner, liksom i riksdag och regering.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.