Tisdag 21 maj 2019

Närakut i Mariestad

Regionens hälso- och sjukvårdsstyrelse beslöt på onsdagen att utvidga försöket med närakuter till att efter årsskiftet öppna närakuter även i Lidköping och i Skene.

Det är på tiden att försöket utvidgas till att omfatta hela regionen.

Redan i november 2017 startade försöksverksamheten vid Östra sjukhuset i Göteborg. Tanken var från början att bedriva försöket i olika delar av regionen, men det dröjde till slutet av våren innan nästa närakut kom på plats. Det skedde i norra Bohuslän, i Tanum. Men Skaraborg och Sjuhärad placerades i fortsatt vänteläge.

Tanken med närakuter är att avlasta akutmottagningarna på sjukhusen. Närakuten har en jouröppen mottagning för akuta besök fram till klockan 24, alla dagar i veckan, samt tillgång till en sjuksköterska därefter. Fler patienter ska på detta sätt få vård på rätt vårdnivå, ledtiderna ska minska och samarbetet mellan sjukhus och primärvård ska stärkas.

Istället för att sitta och vänta på överfulla akutmottagningar kan patienter, som inte behöver akutsjukhusets samlade resurser, tas emot snabbare. Erfarenheten från Östra sjukhuset visar också att såväl patienter som invånare är nöjda och att väntetiderna kortats.

När regionen nu kompletterar de två försöksakuterna med ytterligare två, är det uttalade syftet att, efter en gemensam utvärdering, så ska dessa införas i hela länet och ersätta nuvarande jourcentraler.

Men varför förlägga försöket med närakut i Lidköping. I princip vägg i vägg med  akutmottagningen?

Det är betydligt klokare att placera denna närakut i norra Skaraborg, vid sjukhuset i Mariestad. Kan man förlägga närakuten i Bohuslän vid en vårdcentral i Tanum, så skulle det vara fullt möjligt att också placera en närakut vid sjukhuset i Mariestad.

I all synnerhet som regionen har haft förtvivlat svårt att visa vad det omtalade nya närsjukvårdscentrumet i Mariestad egentligen ska innehålla.

Först försvann medicinplatserna från Mariestads sjukhus. Sedan utlovades mellanvårdsplatser i samarbete med kommunerna. Sedan försvann de också. Argumentet för att denna ”utbudspunkt” måste läggas ner blev, som så ofta numer, att det är personalen som plötsligt -frivilligt eller ”beordrat”- söker sig till annan ort. Detta tillvägagångsätt gör det möjligt för politiker att två sina händer, trots att just placering av verksamheter är en uttalat politisk prioriteringsfråga. Det hände i Mariestad och vi ser det hända också inom psykiatrin i Falköping.

Ur patientsynpunkt vore det synnerligen klokt att erbjuda boende i Gullspång, Mariestad och Töreboda en närakut, som verkligen är nära. I en utvärdering skulle det vara mycket intressant att se hur flödet av patienter till det stora sjukhuset i Skövde skulle förändras.

Eftersom själva tanken är att ersätta nuvarande jourcentraler med närakuter så skulle ju Lidköping ändå, sinom tid, också få sin närakut. Eller är den politiska tanken att närakuter i Skaraborg åter bara handlar om placeringar vid sjukhusen i Skövde och Lidköping?

En närakut vid sjukhuset i Mariestad skulle tydligt och konkret visa att regionen menar allvar med allt tal om att utveckla ett bastant närsjukvårdscentrum i norra Skaraborg.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.