Fredag 1 juli 2022

Nytt hot mot Billingen?

Rysslands invasion av Ukraina ställer frågan på sin spets om riskerna för Sverige och EU att vara importberoende av råvaror som uran, olja, gas och metaller från auktoritära länder som utan betänkligheter agerar utan respekt för grundläggande demokratiska spelregler.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har frågan om riskerna med import av uran och olja från Ryssland blivit högaktuell. Ryssland tillhör de största oljeproducerande länderna och har ungefär en tredjedel av naturgasreserven i världen.

För svenskt vidkommande har importen av rysk råolja minskat de senaste åren och idag kommer sju av tio fat olja från Nordsjön. I veckan meddelade Preem att man helt slutar köpa rysk råolja. Ryssland står för tio procent av uranbrytningen, Sverige har tills nu importerat del av uranet till den svenska kärnkraften från Ryssland. Efter krigsutbrottet meddelade Vattenfall att de stoppar import av uran från Ryssland.

Det största uranproducerande landet är Kazakstan med fyrtio procent av världsproduktionen, det är också ett land som är rikt på metaller. Efter en tid med folklig resning och krav på bland annat demokratiska reformer gick Ryssland i början av året in och hjälpte regimen att slå ner protesterna. Ryssland har ett klart intresse av att kontrollera Kazakstans naturtillgångar. Andra viktiga uran- och metallproducerande länder finns i Afrika, dessa gruvor har inte sällan en direkt eller indirekt koppling till Ryssland eller Kina.

I Sverige har det nyvaknade intresset för kärnkraft också satt fart på debatten kring uranbrytning. Från kärnkraftförespråkare har det på senare tid förts fram kritik mot att det i Sverige sedan 2018 råder förbud mot uranbrytning. När förbudet kom var det många i Skaraborg som andades ut, efter årtionden av kamp mot gruv- och prospekteringsföretag som letat efter uran i Västgötabergen.

Under Billingens yta vilar en av Europas kanske största urantillgångar, dock mycket utspädd och uppgår till cirka 300 gram per ton. Under åren 1965–1969 skedde brytning av uran i Ranstad då utvanns 250 ton uran ur 1 500 000 ton berg, vilket resulterade i ett enormt avfallsberg. De folkliga protesterna slutade med att kommunerna Skövde och Falköping 1977 med det kommunala vetot stoppade fortsatt brytning i Ranstad.

Det som hittills varit en styrka är att Skövde, Falköping och Skara med kraft, i politisk enighet, agerat mot uranbrytning på Billingen. Detta har varit helt avgörande för att gruv- och prospekteringsföretag dragit tillbaka sina undersökningstillstånd. Med anledning av det nyvaknade intresset för svensk kärnkraft och att ett antal olika företrädare, främst konservativa, ifrågasatt det svenska förbudet att bryta uran är det av största vikt att de tre Moderata kommunstyrelseordförandena i Skövde, Falköping och Skara i god tid före valet meddelar om de och deras parti ändrat tidigare uppfattning kring uranbrytning på Billingen.

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge byggs inte ett robust energisystem med storskaliga lösningar som kärnkraft. Genom mer lokalt producerad energi från sol, vind, biogas och småskalig vattenkraft skapas ett robustare energisystem och ges bättre förutsättningar att stå emot hot och kriser.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.