Torsdag 9 april 2020

Öppenhet är inget hot

Förra veckan meddelade moderata lokalpolitikern Anna Ljungberg att hon lämnar sitt uppdrag i Skövde kommunfullmäktige. Tidigare har hon lämnat posten som ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Utåt sett, sker detta på hennes eget initiativ. Men i praktiken har Ljungberg pressats till detta beslut.

Den bakomliggande orsaken handlar om ledarkulturen i kommunen. Detta sätter blixtbelysning på den ständigt pågående maktkampen mellan folkvalda politiker och starka förvaltningsledningar.

Det må så vara, att Anna Ljungberg, som ny på posten som ordförande, kanske oerfaret och oortodoxt agerat för att få fram beslutsunderlag. Men uppenbart har detta väckt ont blod i kommunförvaltningen, där förvaltningschefen, enligt lokalpressen, reagerat genom att lägga munkavle på tjänstemän som vill ge ordföranden information och beslutsunderlag.

Har det gått så långt inom den kommunala demokratin, så att det nu är byråkratin som avgör vad folkvalda politiker får fråga efter och till vilka de får rikta sina frågor?

Om det är så, så är det riktigt illa ställt.

Skövdes yttersta ledning har drivit frågan om målstyrning väldigt långt. Men om detta går så långt att politikers möjlighet att styra ska ske genom allmänt formulerade visionstexter, för att sedan låta cheferna sköta de egentliga besluten. Ja, då har politikerna reducerat sig själva till en passiv expeditionskår, för redan tagna beslut.

Tyvärr känns agerandet igen från fler kommuner. I allt högre grad retirerar politiska företrädare inför en stark tjänstemannakår.

På flera håll i Skaraborg försöker dessutom  kommuner begränsa insyn i de handlingar som ska ligga till grund för politiska beslut. Denna demokratiska försämring förklaras med märkliga motiv som egna omorganisationer, där nämnder blir utskott, liksom nya integritetsskyddande datalagstiftning, typ GDPR. Handlingar läggs inte ens ut på webbsidor.

Riktningen är tydlig; det blir allt svårare för allmänheten, och för journalister, att ta del av handlingar och beslutsunderlag.

Skaraborgsbygden har tidigare speglat detta problem i flera skaraborgska kommuner. Nu rapporteras att Lidköpings kommun stramar åt informationsflödet, vilket såväl lokalpress som lokala politiker reagerar starkt mot. Detsamma rapporteras i Hjo.

I decennier har allmänna handlingar varit offentliga inför beslutsmöten i kommunerna. Det har aldrig varit problem med detta.

Och om det understundom varit känsligt för ”ljusskygga” chefer och toppolitiker, så är det faktiskt så som en öppen demokrati ska fungera.

Demokrati ska ibland vara både svettig och besvärlig för beslutsfattare. I all synnerhet för de som förvaltar våra gemensamma frågor och skattepengar.

Varför minskas denna insyn? Vilka är de egentliga motiven bakom minskad öppenhet och transparens? Och var kommer idéen från, att inte ens folkvalda politiker ska ha frihet att begära den information de behöver för sitt demokratiska uppdrag?

Eller är problemet så enkelt som att vi idag har allt för många dåligt förberedda politiker som lätt blir byten för välutbildade administrationseliter?

Om detta behövs en öppen och kritisk debatt i Skaraborgs kommuner

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.