Måndag 22 oktober 2018

Öppna upp i kommuner

Sverige har en parlamentarism som bygger på att det finns flera olika partier som konkurrerar om väljarnas stöd, och därmed om möjligheten att förverkliga sin politik i kommuner, regioner och riksdag.

Det är dock inte länge sedan som ett enda parti präglade det politiska livet. Under hela efterkrigstiden, fram till 1980-talet, dominerades svensk politik av det stora Arbetarepartiet Socialdemokraterna (S). Även om det enbart var efter valet 1968 som S hade egen majoritet i riksdagen, så har partiet ändå varit den fixstjärna som det politiska livet i Sverige kretsat kring. Detta med stöd av över 40 procent i val efter val.

Men detta är historia.

För ett par decennier ändrades landskapet radikalt. S gick tillbaka och M gick kraftigt fram. Mången socialdemokrat och moderat närde starka förhoppningar att det politiska livet istället skulle kretsa kring två klart lysande stjärnor; S och M. Bägge med stöd av cirka 30 – 35 procent vardera.

Därmed skulle de båda partierna i praktiken styra det mesta. De mindre mittenpartierna skulle därmed kunna ”hängas av” och möjligen reduceras till att för evig tid ”traska patrullo”, underordnat något av de dominerande jättarna.

Men även det är nu historia.

Aldrig tidigare har flerpartisystemet blivit så tydligt som nu.

Sverige har numer åtta politiska partier i riksdagen. Inget parti har över 30 procent. I regionfullmäktige i Västra Götaland finns hela nio partier.

Och i kommunerna ser det likadant ut. Verkligheten är att det kommer finnas en mängd partier i varje kommunfullmäktige. Inget parti kan ensamt dominera. I väldigt många kommuner finns inte ens förutsättningar att bilda en majoritet bestående av flera partier. Detta på grund av ideologiska skillnader mellan partierna, och inget konstigt eller onaturligt med det.

Det är dags att kommunerna anpassar sig till denna realitet.

Politiker som konstruktivt vill möta denna framtid måste öppna upp kommunernas beredningsarbete i beslutsprocesser.

Under de senaste perioderna har många kommuner (inspirerade av rikspolitikens blockpolitik) förändrat sitt interna beredningsarbete. Istället för öppna beredningar, i exempelvis budgetberedningar och arbetsutskott, har de politiska ledningarna förhandlat fram sina förslag bakom stängda dörrar.

Partier, som inte ingått i den styrande majoriteten, har snällt fått sitta utanför, och vänta in färdiga förslag från de styrande partierna. Ibland har politiska ledningen – via lydiga kommundirektörer – lagt munkavle på tjänstemän som velat informera oppositionspartier om underlag för beslut.

Men detta är förödande och har nått vägs ände. Det är direkt kontraproduktivt i en demokrati som bygger på många partier.

Kloka kommunpolitiker bör istället se till att beredningsarbetet inför beslut i nämnder och styrelser förs öppet i arbetsutskott och budgetberedningar, där alla ingående partier har tillgång till samma information.

Så fungerade det förr i de flesta kommunerna. Därmed blev beslutsprocesserna mer öppna och diskussioner i nämnder och styrelser blev tydliga. Det fanns förutsättningar att vid sittande beslutsbord förhandla och kompromissa.

Allt för den egna kommunens bästa.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.