Måndag 26 juli 2021

Punkt 44

Är det verkligen på riktigt? Den där måndagen som skulle vara en stor händelse för Sverige och skulle ta sig in i historieböckerna stod jag och skrapade skit i ladugården. När den ena politikern efter den andra ställde sig i talarstolen och motiverade sina röstningar inför misstroende-voteringen gick flera känslor genom kroppen. Vad händer i skuggan av de fina ord som bygger på ”Sveriges bästa”? Vad är det vi spolar ned i toaletten? Är det verkligen så här skört, vårt demokratiska tankesätt ala svenska modellen?

Detta ”amerikaniserade” politiska spel som funnits sedan förra valkampanjen på våra rikspolitiker gör att folk börjar misströsta om vad som egentligen händer när man röstar. Ett år innan ordinarie val, en pandemi som fortfarande pågår och hela tiden ovissheten om hur världsmarknaden skall röra sig, hur folk ska orka att hålla i och hålla ut med smittskyddet, småföretag som är drabbade hårt ekonomiskt och spekulationerna om hur det kommer se ut efter Corona, så kan vi väl lika gärna lägga till en faktor till för att uppnå den ultimata krisen.

Att förstå svensk politik och hur partier svänger idag i olika sakfrågor och principer är svårt för den enskilde som har ett annat liv att tänka på. Att det bara tar en vecka för Vänsterpartiet att fullfölja sitt ultimatum i en sakfråga om fri hyressättning i nyproduktion om marknadshyror som berör en stor del av Sveriges befolkning men å andra sidan INTE gör det, samtidigt som branschen själva faktiskt inte är helt på det klara vad de vill, gör att jag undrar över hur svensk politik kommer hantera meningsskiljaktigheter i framtiden.

Misstroendeförklaring har skridit till verket 12 gånger i Sveriges historia med demokrati, men aldrig har det varit särskilt framgångsrikt förrän nu. Och nu finns det inte så mycket till förslag på lösning heller, alternativen är få till hur vi kommer att arbeta framåt och vad för typ av beslut som kommer krävas av oss som väljare, men också hur en ny regering kommer att se ut.

Varje år gör regeringen ungefär 120 utredningar som pågår samtidigt. Det fattas tusentals beslut kring våra vardagliga liv i riksdagskammaren vare sig det gäller budget, motioner eller lagförslag. Det är många sakfrågor som behandlas vardagligvis som även där har stor betydelse för både landsbygd och stad. Kommer denna typ av arbetssätt ändras?

Januariavtalet innehåller 73 punkter som var en överenskommelse för att få till en regeringsbildning efter förra valet. Avtalet möjliggjorde det för att Stefan Löfven skulle kunna väljas som statsminister. Det var också en av de längsta regeringsbildningarna vi haft i svensk historia. Samtidigt är kompromisser något som Sveriges kommuner och landsting använt sig av inom politiken med olika typer av konstellationer av partier vardagsmat för att få något arbete gjort.

Hur kommer svensk politik utvecklas i framtiden? Hur kommer vi som medborgare känna tillit och engagemang till vårt samhälle om demokratin är skör och vänds upp och ned för maktspel? Vad är egentligen ”Sveriges bästa”? Punkt 44 kommer att ha ändrat mer än marknadshyror framöver.

 

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.