Det är tyvärr inget aprilskämt, den 1 april höjs arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 – 23 år. För en ungdom med en lön på 23 000 kronor ökar arbetsgivarens kostnad med 2688 kronor i månaden. En käftsmäll mot unga och hårt pressade företag.
Trots hård kritik från näringslivets organisationer och företag inom restaurang, handel och besöksnäring med flera, återställer regeringen arbetsgivaravgiften för unga från 19,73 procent till 31,42 procent den 1 april. Detta slår särskilt hårt mot företag inom restaurang, café och besöksnäringen. Den kategori företag som drabbades allra hårdast under Covid 19-pandemin och ännu inte hunnit återhämta sig. Lägre arbetsgivaravgift för unga har varit ett återkommande krav från Centerpartiet och i den första Alliansregeringen 2007–2010 fick Centerpartiet igenom en halvering av arbetsgivaravgiften för unga upp till 26 år. Den Socialdemokratiska regeringen valde att avskaffa nedsättningen 2016. För att stötta företagen under Covid 19-pandemin och underlätta ungas insteg på arbetsmarknaden införde den Socialdemokratiska regeringen och Centerpartiet i april 2021 den nedsättning av arbetsgivaravgiften som nu försvinner.
När beslutet om nedsättning togs var det förvisso ett tidsbegränsat beslut. Men ingen kunde då förutse att Sverige, Europa och världen 2023 skulle befinna sig i en svår ekonomisk situation med okontrollerbart hög inflation och en alltmer osäker arbetsmarknad med nya varsel dagligen. Hushållens köpkraft har under det senaste året kraftigt minskat, vilket återigen slår hårdast mot de företag och branscher som fick ta den största smällen under Covid 19. Många unga får sin första anställning och egna lön från arbete inom café, restaurang, handel och besöksnäringen, det är också de unga som drabbas hårdast när arbetsmarknaden viker, det visar tidigare lågkonjunkturer.
Den slopade nedsättningen av arbetsgivaravgiften drabbar också de offentliga arbetsgivarna. Arbetsgivarorganisationerna Almega och Vårdföretagarna räknar med att Sveriges kommuner och regioner får ökade anställningskostnader med 1 miljard kronor när den lägre arbetsgivaravgiften för unga slopas. En kostnadsökning som inte kommer kompenseras av regeringen i stället får de ekonomiskt hårt pressade kommunerna själva hantera detta genom att dra ner på verksamheten.
Konjunkturinstitutet har också pekat ut att sänkta arbetsgivaravgifter fungerar som en finanspolitisk stimulansåtgärd som sänker företagens kostnader och minskar trycket på prisökningar. Regeringen bör senast i vårpropositionen den 17 april retroaktivt ändra beslutet att höja arbetsgivaravgiften för unga. Det fanns en tid när Moderater, Kristdemokrater och Liberaler hedrade arbetslinjen, gjorde det billigare att anställa och sänkte skatter, tyvärr verkar detta tillhöra historien. Det är högst förståeligt att missnöjet med regeringens politik växer bland Sveriges företagare. I en tid av oro är en av regeringens viktigaste uppgifter att skapa framtidstro inte minst hos de unga. Om några månader ljuder studentsången ”Den ljusnande framtid är vår”. Regeringen har möjligheten att göra den ljusare, men finns viljan?
