I spåren av det ryska anfallskriget i Ukraina kommer 2022 gå till historien som prisrekordens år. Även om kriget skulle upphöra inom kort, vilket ingen tror, kommer det dröja länge innan vi får uppleva en återgång till någon form av normalläge.
Riksbankens senaste höjning av styrräntan var en tydlig signal till hushåll och företag att nu väntar betydligt tuffare tider. Den snabbt stigande inflationen drivs av en rekordsnabb prisstegring på el, bränsle och livsmedel till följd av Rysslands krig i Ukraina. Om Riksbanken och västvärldens ekonomiska vapen mot ökande inflation, styrräntan, kommer få avsedd effekt i den här mycket speciella situationen återstår att se, garantier finns inte. De svenska hushållen står inför ett abrupt uppvaknande den kommande vintern. För många som röstade på något av de fyra högerpartierna i hopp om att ett regeringsskifte snabbt ska leda till lägre el- och bränslepriser och dessutom sänkta skatter, kommer förhoppningen snabbt förbytas i besvikelse.
Det finns inga snabba lösningar, det vet Ulf Kristersson och Johan Persson, om den insikten finns även hos KD och SD är mer tveksamt. Varje försök att kompensera hushållen för de höga el- och bränslepriserna riskerar att driva på inflationen ytterligare och tvinga Riksbanken till fler höjningar än vad som redan aviserats. Dessutom talar Rysslands mobilisering och upptrappning av kriget för att vi är långt ifrån en vändning, därför behöver varje hushåll och ansvarstagande vuxen ha en beredskap för att vi ännu inte sett det värsta.
Under 2000-talet har hushållen vant sig vid låga räntor, låg inflation och årliga realinkomstökningar och en kraftig börsuppgång. Sedan mitten av 1990 talet har hushållens skuldkvot fördubblats i förhållande till disponibel inkomst. Mellan 1997–2017 steg villapriserna i landet med 249 procent och i Västra Götaland något mer, 289 procent. Länge har det varnats för en förestående bostadsbubbla i Sverige, sedan mars i år har bostadspriserna börjat gå ner, hur djupt fallet kommer bli är omöjligt att säga, det talas om kanske 20 procentigt fall innan det stabiliseras. Det kan bli mindre eller mer, om en tillträdande regering spär på inflationen genom stöd till hushållen på olika sätt ökar risken för en förestående bostadsbubbla.
Vilka partier som ska komma att ingå i en kommande högerregering är ännu inte känt även om det troligaste är M, KD och L med SD utanför. Än mindre känt är vilken ekonomisk politik en sådan regering kan komma att bedriva förutom att den i alla sammanhang kommer behöva SD stöd. Med SD utanför en regering kommer Ulf Kristersson i varje beslut behöva förlita sig till SD goda vilja. Denna beroende ställning till SD kan bli dyrköpt för Moderaterna och än mer kostsam för Sverige. Den ekonomiska chockvåg som sköljer in över de svenska hushållen och företagen måste ändock sättas i ett samband. I förhållande till Rysslands obarmhärtiga och omänskliga anfallskrig i Ukraina ter sig de svenska problemen mer som en bris än en storm. Även i dessa dyrtider med nya prisrekord är det viktigt att hålla perspektivet levande.
