Onsdag 12 december 2018

Så talar högern

Det är inte ofta som våra lokaltidningar använder sina ledarsidor till att stimulera diskussionen om lokala och regionala frågor som berör Skaraborg. Oftast möts läsarna av centralt distribuerade ledartexter, skrivna av ”borgerliga” nyhetsbyråer.

Ibland kan de dock inte lämnas därhän, utan bör kommenteras; I veckan publicerade de två högertidningarna i Skaraborg, ”Mariestads-Tidningen – MT” och ”Skaraborgs Allehanda – SLA”, identiska ledare med rubriken ”Verkningslös jämlikhetskommission”.

Man får förmoda att syftet, när lokaltidningarna aktivt valt just denna ledare, är att man vill debattera de växande klyftorna i Skaraborg och Sverige.

Det svenska samhället präglas idag av accelerande växande klyftor. Det gäller ekonomiskt, det gäller socialt och det gäller regionalt. Ojämlikheten ökar.

Men vilken värld lever ledarskribenten i?

För enligt MT och SLA är inte detta en politisk fråga, utan skribenten konstaterar helt sonika att ”Vi har kommit till den punkten i utvecklingen att skillnader i uppväxtförhållanden och möjlighet till god utbildning beror mer på människors egna beslut och livsval än på politiska system”.

Så talar högern. Men sakligt sett har ledarskribenten helt fel. Den växande ojämlikheten har naturligtvis sin grund i politiska systemval.

Tidigare i år uppmärksammade exempelvis Nordiska Ministerrådet att de rika blir rikare och att klyftorna växer i samhället.  I en rapport i ”Nordic Economic Policy Review”, med nationalekonom Lars Calmfors som en av redaktörerna, anges flera faktorer bakom de tydligt ökade klyftorna i hela Norden.

En huvudfaktor är att bidragsystemen har blivit mindre omfördelande. Det beror på att samhällets transfereringar (som barnbidrag, arbetslöshetsersättningar, sjukersättningar etc.) inte räknats upp i samma takt som lönerna har räknats upp. Samtidigt konstaterar rapporten att offentligt finansierade välfärdstjänster, som skola, vård och omsorg, har en stor fördelningspolitisk betydelse och att politikerna därför inte bör öka avgiftsfinansieringen inom välfärden.

Till detta kommer att dagens brist på kapitalbeskattning gynnar de rika. Om någon verklig utjämning ska kunna uppnås, måste kapitalbeskattningen skärpas.

Lars Calmfors varnade för utvecklingen, i en debattartikel i DN, och menade att ytterligare ökningar av inkomstolikheterna i Sverige bör undvikas. Av samma skäl föreslog han att transfereringarna bör räknas upp i samma takt som lönerna.

I alla tider har detta varit känsliga saker. Exempelvis när en statliga ”låginkomstutredning” på tidigt 70-tal punkterade den svenska självbilden om ett jämlikt samhälle. Då lades utredning helt sonika ner. Orsaken var att den innehöll politisk dynamit.

Frågan om hur Skaraborg och Sverige ska bli mer rättvist och jämlikt, är i högsta grad en politisk fråga. Det handlar om villkor för ensamstående låginkomsttagare, för barnfamiljer, för fattigpensionärer, för sjuka och arbetslösa samt för nyanlända. Det handlar om systemval för skolor och annan välfärd.

Ett gott samhälle ska präglas av jämlikhet och rättvisa.
Så är det inte idag. Om det handlar höstens val.

 

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.