Söndag 20 september 2020

Skaraborgarna kan och behöver bli fler

En genomgång av befolkningsstatistiken för Skaraborgs kommuner är ingen upplyftande läsning. Trots att flera av kommunerna tappar och tappat kommuninvånare under lång tid så hörs det inte mycket av detta i debatten. Sju av Skaraborgs femton kommuner hade 2019 färre invånare än vid millenniumskiftet. Åtta av kommunerna hade färre invånare än 1950 (med hänsyn tagen till 1950-, och 70-talens kommunsammanläggningar). Sveriges befolkning ökar och sedan 2000 fram till 2019 ökade den med cirka 17 procent. Skövde kommun står för största ökningen i Skaraborg, dock inte i takt med riket, plus 14 procent sedan 2000.

I takt med att många av kommunerna tappar invånare blir också invånarna allt äldre och med en ständigt krympande andel i arbetsför ålder växer problemen att rekrytera arbetskraft. Allt färre ska också med bristande skatteunderlag bära kostnaderna för välfärden.

Gemensamt för flertalet av de kommuner som tappar invånare är att utbildningsnivån är lägre än riket och andelen unga som inte fullföljer sina studier eller saknar gymnasiekompetens är fler.  Ser vi ett steg ytterligare och tittar på andelen med eftergymnasial utbildning är den betydligt lägre i Skaraborgs kommuner än riket som helhet. Siffran för riket är 43 procent, endast två av kommunerna når över 20 procent, Skövde och Lidköping med 26,5 respektive 23 procent, hela sex kommuner ligger under 15 procent.

När frågan om krympande befolkning i kommunerna debatteras bland rikspolitiker handlar det nästan uteslutande om norra Sverige. Men faktum är att situationen är liknande för många av Sveriges landsbygdskommuner. Finns det då enkla lösningar på problemet, svaret är nej på den frågan. Det är knappast heller kortsiktiga bidragsåtgärder eller särlösningar som hjälper långsiktigt. Snarare är det hårt arbete, vilja, kraft och mod samt en tydlig färdplan som krävs för att bryta utvecklingen.

Två mindre kommuner sticker dock ut i Skaraborg. Både Hjo och Tibro har över tid en positiv befolkningsutveckling, båda kommunerna har och under lång tid haft stabila politiska ledningar med tydlig vilja framåt. Kanske finns en del att lära av dem?

Fram till den 30 september är Västra Götalandsregionens förslag till ”Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021-2030” ute på bred remiss. Förslaget pekar ut fyra långsiktiga prioriteringar: 1) Bygga kompetens, 2) Stärka innovationskraften, 3) Knyta samman Västra Götaland, 4) Öka inkluderingen.  Till dessa pekas fyra tvärsektoriella kraftsamlingar ut: 1) Fullföljda studier, 2) Digitalisering, 3) Elektrifiering, 4) Cirkulära affärsmodeller.

Förhoppningsvis kommer denna strategi att ägnas ett antal timmar/dagar att diskuteras brett i kommunerna gärna tillsammans med näringsliv och organisationer, vad innebär den regionala utvecklingsstrategin för oss? Vilka vägval och beslut behöver min kommun göra för att få största möjliga utväxling.

Ett är säkert skaraborgarna behöver bli fler och det är fullt möjligt!

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.