Fredag 27 maj 2022

Skaraborgsdebatt med många besked

Engagemanget hos de skaraborgska riksdagsledamöterna var stort när ”Skaraborgsdebatten” arrangerades under måndagskvällen och det behövs med tanke på de stora och viktiga frågor som är högaktuella och berör Skaraborg i allra högsta grad.

Skiljelinjerna fanns men också samstämmighet när fyra riksdagsledamöter från Centerpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna möttes i Skaraborgsbygdens debatt. Det var kanske föga överraskande att alla var eniga om att bygga ut Västra Stambanan och nödvändigheten av att satsa mer på Högskolan i Skövde. Om enigheten räcker till för att få mer pengar till Västra Stambanan än vad Trafikverket aviserat är dock tveksamt. När frågan om att regionalisera arbetsmarknadspolitiken kom upp i debatten var enigheten bortblåst. Patrik Björck (S) följder den Socialdemokratiska traditionen att arbetsmarknadsfrågorna ska hanteras nationellt medan övriga var för en ökad regionalisering. Alla var dock överens om nödvändigheten av fler åtgärder för att förbättra möjligheterna för företag, kommuner och vårdgivare att lösa bristen på arbetskraft.

Skaraborgsbygdens läsare hade möjlighet att i förväg skicka in frågor till politikerna. Den fråga som engagerade flest handlade om varg. Med tanke på den utveckling som skett under senaste åren/året med flera vargrevir under etablering och flera observationer om ensamvandrande vargar i Skaraborg var detta föga förvånande. De fyra riksdagsledamöterna var dock alla överens om att vargen behöver begränsas genom ökad avskjutning för att nå en nivå mellan 170–270 individer.

Hotet mot den småskaliga vattenkraften kom också upp i debatten och varför inte myndigheterna följer riksdagens och regeringens beslut. Patrik Björck (S) var uppenbart orolig ”det är ett jättestort problem” och Ulrika Heie (C) kallade det ”alarmerande” att myndigheter gör egna övertolkningar av lagen och tillämpningen av densamma och fick medhåll av Sten Bergheden (M) och Josef Fransson (SD). Att det finns myndigheter som inte följer de beslut som Sveriges riksdag fattar måste tas på största allvar.

Valkretsarna Stockholms län, Stockholms kommun, Göteborgs kommun och Malmö kommun stärker sitt grepp om Sveriges riksdag.  Sedan valet 1994 till nästa mandatperiods slut 2026 har de ökat sina fasta riksdagsmandat från 81–96 ledamöter. Detta sker samtidigt som flera av valkretsarna med landsbygd tappar. De valkretsar som sedan 1998 tappat flest ledamöter är Skaraborg (Västra Götalands östra), Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg och Dalarna som alla tappat två mandat vardera. Anledningen till detta är att antalet mandat följer befolkningsutvecklingen i landet. Det går inte att bortse från att det sker en pågående maktförskjutning till nackdel för landsbygden, samtidigt som många som bor och verkar utanför storstadsregionerna upplever att de kommer allt längre från den verkliga maktens inflytande. I takt med att antalet fasta riksdagsmandat minskar på Skaraborgsbänken blir det än viktigare efter höstens riksdagsval att det är engagerade och lokalt förankrade politiker som har uppdraget att företräda Skaraborg.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.