Fredag 20 september 2019

Skaraborgsmodell – med husläkare

Skaraborg var tidigt ute. Redan på 70-talet inleddes här en kraftfull satsning på en väl utbyggd lokal hälso- och sjukvård. Primärvård var namnet på all den lokala vårdservice som byggdes upp.

Landstinget Skaraborg hade precis byggt ett toppmodernt sjukhus i Skövde – det sjukhus som skaraborgarna alltjämt känner som ”Kärnsjukhuset” – och inte vad-det-nu-är man kallar sjukhuset idag.

Därefter vidtog en helt unik satsning på den nära vården. Basen var en väl utrustad vårdcentral i varje kommun. Oftast inte bara en sjukvårdsmottagning, utan lika viktigt var samlokalisering med psykiatri, tandvård, försäkringskassa och kommunernas socialtjänst. Till detta Sveriges största satsning på förebyggande hälsovård, med flera tjänster i varje kommun.

I anslutning till detta byggdes lokala sjukhem, där eget rum för brukarna var en självklarhet. Detta  långt innan folkpartiledaren Bengt Westerberg, i mitten av 80-talet, drev kravet i en, för hans parti, framgångsrik valrörelse. Han hämtade faktiskt inspirationen vid landstingets sjukhem i Grästorp.

Primärvårdssatsningen var kontroversiell. I efterhand kan konstateras är att förutsättningen för att lyckas med denna enorma utbyggnad på så kort tid, var en konstant tillväxt av skatteintäkter. Dåvarande ansvarigt landstingsråd Erland Högemark (C) sa också i efterhand, att satsningen ju egentligen inte var så konstig, då det ständigt fanns mer resurser att fördela.

För när det kom till en verklig omfördelning av sjukhusresurser till lokal vård, då orkade inte beslutsfattarna riktigt med. Så i slutändan stod Skaraborg med såväl en väl utbyggd primärvård, som ett kärnsjukhus och tre ytterligare sjukhus.

Vårdmodellen blev känd i hela Sverige som ”Skaraborgsmodellen”.

Under 80-talet placerade Folkpartiet primärvården i politikens epicentrum. Detta genom att driva kravet att alla invånare ska ha en egen ”husläkare”, som tar ett helhetsansvar för sina patienter. I den bästa av världar skulle sådana husläkare ha mellan 1000 och 1500 patienter. Idéen kom från Tyskland och England, där dessa personliga läkare har en central roll i ländernas sjukvårdssystem.

Idag inser alla att en väl utbyggd lokal primärvård är nyckeln för att bryta upp den låsning som svensk hälso- och sjukvård befinner sig i. Ska sjukhusens resurser kunna användas för det de är ämnade till, så måste inflödet av nya patienter mötas med nya metoder.

Det är välgörande att Västra Götalandsregionen nu äntligen tydligt uttalar målet om att alla invånare ska ha en egen ansvarig läkare – kalla det en ”fast läkarkontakt” eller ”husläkare”. Det kvittar.

Det som är sorgligt är att det ska ta ytterligare fem år för att reformen ska vara genomförd. Hindret – för 50 år sedan liksom år 2019 – är bristen på läkare med specialitet allmänmedicin.

För utan tillräckligt många engagerade och intresserade allmänläkare – inga fasta läkarkontakter. Detta är ett Moment 22 för sjukvårdshuvudmännen. Men nu måste detta momentum brytas.

Det är bra att Västra Götalandsregionen nu lovar att förverkliga reformen med en egen läkare till alla. 
Men genomförandet måste gå snabbare än till 2025!

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.