Fredag 14 augusti 2020

Små kraftverk ger trygghet

Är det något som pågående pandemi, med tillhörande ekonomiska kris, visat oss, så är det vikten av försörjningstrygghet. När nödvändiga varor som exempelvis livsmedel, mediciner och skyddsutrustning blir bristvaror, då är samhället illa ute.

Det är dags för självrannsakning när det till exempel gäller tillgång till livsmedel. Landets självförsörjningsgrad måste höjas. Inte beroende på några påstådda hot från fientliga invasionstrupper. Utan för att handelskrig, pandemier och andra säkerhetshot kan göra det helt avgörande att Sverige kan förse sin egen befolkning med mat.

Ett annan viktig försörjningstrygghet handlar om vår energiförsörjning. Det säger sig självt att ju mer av förnybara energikällor, som sol, vind och bioenergi, som vi använder – ju tryggare blir samhället. Storskalig, importberoende energiproduktion kan vara mycket otrygga. Om de som olja, kol och kärnkraft dessutom är miljömässigt katastrofala, så borde valet vara enkelt.

I Sverige finns idag närmare 2 000 små elproducerande vattenkraftverk. De producerar knappt 5 TWh och tillför 1000 MW effekt. Dessutom kan produktionen fördubblas i redan befintliga kraftverk.

Ser statliga myndigheter detta som en tillgång? Nej, då!

På detta område resonerar de statliga myndigheterna så att de enda elproducerande kraftverk som är viktiga för vår energibalans är de stora kraftverken i Norrlands älvar.

Därför har statliga myndigheter konstruerat en alldeles egen hemmasnickrad tolkning av EU:s regelverk om ”Kraftigt modifierade vattendrag” (KMV).

Det där med om ett vattendrag är ett ”kraftigt modifierat vatten” (KMV), är extremt viktigt när statliga myndigheter behandlar prövningstillstånd.

EU:s vattendirektiv ger nämligen medlemsstaterna möjlighet att avvika, eller göra undantag, från de miljömål som anges i direktivet om ett vattendrag redan är ”kraftigt modifierat”. Svenska myndigheter kan därför förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierat vatten, om den har förändrats på ett omfattande och permanent sätt.

Men i Sverige görs tolkningen att det i princip enbart är Norrlands stora älvar som är kraftigt modifierade. Ett ”carte blanche” till de stora kraftbolagen.

Vi har många små vattenkraftverk i Skaraborg. I Västergötland finns mängder av kraftverk utmed åarna Lidan, Nossan och Tidan. Ån Tidan lär till och med vara det vattendrag med flest verk i förhållande till sin storlek. Men av statliga myndigheter är denna å ändå inte klassad som KMV. Helt obegripligt.

Ja, ingen å i västsverige är tydligen kraftigt påverkad av mänsklig verksamhet, enligt ansvariga myndigheter. Syftet kan bara vara att ställa så hårda miljökrav som möjligt.

Nu måste samhällets huvudfokus dock vara ökad försörjningstrygghet. Då blir det befängt att myndigheter driver på för att riva ut vattenkraftverk.

Dessutom sker detta uppenbart med riksdagspartierna starka ogillande. I princip alla riksdagspartier har uttalat att de små vattenkraftverken är viktiga, och ska vara kvar. Men vad gör den politiska viljan, om myndighetssverige fortsätter som ett självspelande piano med att övertolka EU:s vattendirektiv?

Sådana tolkningar gör man inte i Finland. Inte heller i Tyskland, Österrike och många andra EU-länder. Varför intar Sverige positionen att kraftigt modifierade vattendrag – inte alls är kraftigt modifierade?

Myndigheterna måste sluta skylla på EU – när det egentligen handlar om egna nationella prioriteringar.

Just nu vill myndigheter och den miljöfond (som skapats för att underlätta miljöinvesteringar till fromma för fiskar och fauna) se en fördjupad dialog med kraftverksägare. Ett nationellt pilotprojekt pågår kring ån Tidan.

Det blir patetiskt när de inbjudna kraftverksägarna nu tvingas lämna denna dialog. Orsaken till deras upprördhet är att länsstyrelsen presenterar förslag om att riva ut fem kraftverk i Tidan!

Försörjningstryggheten blir inte större om vi i Sverige enbart ska förlita oss på stora kraftverk i Norrlands älvar. Även små vattenkraftverk är viktiga – inte minst i besvärliga tider.

Se till att dessa 2000 små verk även finns kvar i framtiden.

Och släpp prestigen – erkänn att Tidan, Lidan och Nossan är ”kraftigt modifierade”.

 

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.