Onsdag 30 november 2022

Sverige behöver mer inte mindre järnvägsinfrastruktur

Innebär högerpartiernas nej till nya stambanor att Västra Stambanans getingmidja Alingsås-Göteborg får ytterligare dubbelspår, eller kommer vänteläget bestå?

När dagens stambanor i början av 1890-talet var byggda fyllde de ett viktigt behov för att binda samman Sverige. Då hade Sverige halva befolkningen mot idag. Under 1900-talets första halva byggdes kapaciteten ut till dubbelspår på södra och västra stambanan. Efter det har åtgärder vidtagits för att minska flaskhalsar, trafikledningssystem har uppgraderats, korsande vägar har gjorts planfria för att öka kapacitet och trafiksäkerhet. Trots åtgärderna är kapacitetstaket sedan länge nått för dagens stambanor.

Den långa och segdragna diskussionen om nya stambanor har satt nuvarande stambanors behov i vänteläge. Att planera och bygga ny järnväg tar tid och när det ska investeras i nya stora infrastrukturprojekt görs det utifrån framtida behov. När beslutet togs att bygga de nuvarande stambanorna var det ett framtidsprojekt för att modernisera Sverige, om kravet varit att stambanorna från start skulle varit ekonomiskt lönsamma hade aldrig några stambanor byggts.

Under Alliansregeringen tillsattes en utredning som 2009 förordade nya stambanor för höghastighetståg. 2014 tog Alliansregeringen ett stort steg och presenterade Sverigebygget, 410 miljarder i investering till nya höghastighetsbanor, infrastruktur och kollektivtrafiksatsningar i storstäderna samt stor satsning på nya bostäder efter de nya stambanorna. Sedan dess har det varit många turer, ett efter ett har M, KD och L backat från ståndpunkten 2014. Nyligen tog de ett steg vidare och tillsammans med SD föreslår de i en motion till riksdagen att hela satsningen på nya stambanor stoppas. Från att under Alliansåren varit drivande att bygga ny järnvägsinfrastruktur för de kommande 100 åren sätter man nu stopp. En anmärkningsvärd och total omsvängning.

Samtidigt säger partierna att Ostlänken, 16 mil ny järnväg mellan Linköping – Järna, som är under byggnation och är en del av nya stambanor ska fullföljas. Västlänken i Göteborg som byggs nu och som är en viktig del för att möjliggöra och kunna utöka järnvägsinfrastruktur till och från Göteborg får med beskedet inte full utväxling. De senaste 15–20 åren har ny spårkapacitet på Västra Stambanan satts i vänteläge på grund av att nya stambanor planerats. Det gäller Alingsås – Göteborg som är i stort behov av ytterligare dubbelspår och Flen – Södertälje som har kapacitetsproblem. Det finns inget motsatsförhållande mellan att satsa på Västra Stambanan och nya stambanor. Både och behövs för att möta framtidens behov och ett Sverige som om 50 år har tredubblat befolkningen jämfört med när nuvarande stambanor byggdes under 1800-talet.

Beskedet från M, KD, L och SD kan i ett kortare perspektiv vara bra för Skaraborg och Västra Stambanan om de beslutar om ytterligare dubbelspår Alingsås – Göteborg. För Sverigebygget och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft behövs dock visioner och beslut om järnvägsinfrastrukturen som binder samman Sverige och Sverige med Europa, de visionerna saknas i den gemensamma partimotionen.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.