Tisdag 30 november 2021

Tacksamhetsskuld

Arbetskraftsinvandringen från Finland till Sverige var omfattande från krigsslutet till runt 1980. Den peakade under åren 1968 – 1971 då 111 200 finländare arbetskraftsinvandrade till Sverige. Behovet av arbetskraft var omfattande till fordons-, verkstads- och tekoindustrin men också till vård- och omsorgsyrkena som byggdes ut snabbt under dessa år.

Sverige och Finland är två grannländer som har delar av historien tillsammans och likheterna är flera men även olikheterna. Den gångna helgen spelades den lokalt regisserade och uppsatta teaterföreställningen ”När Finland kom till Sverige”, på stadsteatern i Skövde. I stort sett hela ensemblen och publiken hade ett gemensamt, de hade en gång kommit som arbetskraftsinvandrare till någon av de stora arbetsgivarna i vårt område, Volvo i Skövde, Electrolux i Mariestad, Tekoindustrin i Borås, Skaraborgs landsting eller någon av kommunerna som var i skriande behov av personal.

Föreställningen gav en målande beskrivning över de svårigheter det innebar att komma till ett nytt land. Språkförbistringen, svårigheten att i vuxen ålder lära och förstå ett annat språk, känslan av att inte höra hemma vare sig i det nya landet Sverige eller i forna fäderneslandet Finland. I en av replikerna blir detta extra tydligt med –”I Sverige kallas vi för finnar i Finland för svenskar.” När Sverigefinnarna åkte på besök i sin hembygd möttes de av misstänksamhet och svek från de som hade stannat kvar. För många har det blivit en livslång längtan och sökande efter rötter och kultur. Ett sökande som sällan upphör med den första generationen utan snarare ökar med den andra och tredje generationens Sverigefinnar.

Idag bor det mellan 450 000 – 600 000 Sverigefinnar i Sverige och finskan är ett av de officiella minoritetsspråken. Förnärvarande är 66 kommuner utnämnda till finskt förvaltningsområde, Skövde och Mariestad är två av dem med cirka 8 procent Sverigefinnar.  Som finskt förvaltningsområde ges en starkare ställning för det finska språket vilket innebär att kommunen ska erbjuda viss barnomsorg på finska, möjligheten ska ges att använda finska i sin myndighetskontakt och erbjuda viss finsktalande personal inom äldreomsorgen. Det sistnämnda är inte minst viktigt då stigande ålder ofta innebär en minskad förmåga att använda det språk man lärt sig i vuxen ålder. Frågan och viljan i kommunerna att vara finskt förvaltningsområde har inte alltid varit oomstridd, vilket kan tyckas förvånande med tanke på den insats våra Sverigefinnar gjort i vårt område och i Sverige.

Det finns mycket att lära av den stora invandringen som skedde från Finland för att bättre kunna möta senare års och kommande invandring från andra kulturer och länder. Sverige och Skaraborg hade inte varit det vi är idag utan arbetskraftsinvandringen från Finland för 50 år sedan. Sverigefinnarna räddade Sverige i den då rådande arbetskraftsbristen och för det har vi svenskar en stor tacksamhetsskuld. Kiitos!

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.