Tisdag 25 september 2018

Tillsätt regional vattenkommission

Sommarens extrema torka och bristen på nederbörd har inneburit stora samhällsproblem. Vi ser följderna; bränder som skövlat stora skogsområden, vattenbrist för djur och kraftigt försämrad skörd.

Det extrema vädret visar på ett påtagligt sätt hur sårbara vi är. Visst, det går inte att direkt länka enskilda väderfenomen till klimatförändringen. Men det är en ny larmklocka för att vi måste ta klimathot på allra största allvar!

Den akuta vattenbristen i stora delar av Sverige är ett sådant område där larmklockorna lyser röda.

– Vi är inte förberedda på att det kan bli så här torrt. Det händer så pass sällan att vi saknar den infrastruktur som behövs för bevattning, säger Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola till tidningen Ny Teknik.

Enligt LRF så bevattnas ungefär 3 procent av den svenska åkermarken. Med befintliga tekniker så skulle man kunna klara drygt 6 procent. Det handlar om kaskadbevattningsmaskiner som sprutar ut vatten, ramper som släpper ut vatten som ett regn över åkern eller droppbevattning där en slang med vatten bevattnar grödorna. Men detta handlar om stora investeringar och eftersom torka hittills inträffat så sällan är det ett ytterst fåtal lantbrukare som har tillgång till sådan utrustning.

Ett annat sätt att hantera kommande års torka är att planera för fler bevattningsdammar i syfte att efter vintrarna lagra stora mängder av vatten för tänkbara torrperioder.

Frågan som nu måste ställas är hur beredskapen kan förbättras för kommande år!

Professor Kenneth M Persson konstaterar att en försvårande omständighet är att ingen myndighet riktigt äger frågan och har planeringsansvaret för den i dag.

Länsstyrelserna har dock redan idag en nyckelposition, som den myndighet som utövar tillsyn över vattenuttag ur sjöar och vattendrag, liksom från grundvattnet.

Det paradoxala är dock, att medan en diskussion nu förs om hur vi bättre bör lagra vatten och förbereda oss för återkommande torka, så driver länsstyrelsen i Västra Götaland (liksom i andra län) på för att riva ut dammar i länets åar och vattendrag. Miljötillstånd och tillsynsåtgärder används som tillhygge för att ”återskapa” fritt rinnande vatten.

Hittills har debatten om de små vattenkraftverken och dammarna mest handlat om elproduktion och kulturmiljöhistoria contra fiske- och vissa naturvårdsintressen.

Mot bakgrund av vad vi i upplevt denna sommar, är det dock övertydligt att Västra Götaland i framtiden kommer behöva fler dammar och vattenmagasin.

Därför är det fullt rimligt att länsstyrelsen (även av detta skäl) inför ett omedelbart moratorium för utrivning av ytterligare dammar i såväl Tiveden som i Tidan, Nossan, Lidan och länets övriga vattendrag.

En regional kriskommission bör tillsättas som noggrant utreder hur vi långsiktigt säkerställer tillgång till vatten. En del i detta arbete kommer bli att behålla de dammar som redan finns.

Om inte länsstyrelsen tar detta initiativ, så bör Västra Götalandsregionen och kommunerna se till att detta snarast sker.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.