Onsdag 21 november 2018

Tufft för apotek

I Sveriges Apoteksförening branschstatistik för 2017 framgår att Sverige före privatiseringen av apoteken (2009) hade 929 apotek. 2016 var dessa hela 1392. En ökning med 50 procent, och 466 nya apotek! I Västra Götaland har antalet ökat från 142 till 208 apotek, vilket är plus 46 procent.

Samtidigt inflikar föreningen att Sverige i jämförelse med övriga Europa har få apotek per 100 000 invånare. Så var det år 2009 och så är det fortfarande.

Är utvecklingen bra eller dålig? Fråga är relevant – för vad står dessa siffror för egentligen? Någonstans måste ju alla dessa apotek klara ekonomin. Vilka apotek kommer inte överleva?

Ägarkoncentrationen ökar markant. Branschen domineras av tre jättar; statliga Apoteket med 387 apotek. Därefter ICA-gruppens Apoteket Hjärtat/Cura apotek med 386 och Kronans Apotek med 323. Dessa ägare har 80 procent av marknaden. Lite på efterkälken kommer Apoteksgruppen med 177 butiker, Lloyds apotek med 80 och ”övriga” med 39.

Samtidigt växer handeln på internet så det knakar. Här finns flera aktörer som vädrar möjlighet att tjäna pengar. Apotekens omsättning via e-handel har nästan fördubblats på ett år, från 2,7 procent till 4,3 procent år 2016. En tredjedel av öppenvårdsmarknadens omsättningstillväxt kanaliserades via e-handeln 2016, och nästan hälften av volymtillväxten. Och detta är för snart två år sedan!

Är det någon som tror att 1392 butiker kommer finnas kvar om 5 – 10 år?

Nej, branschen präglas just nu av en tilltagande konkurrens och kommande år kan vi dessutom förvänta oss ytterligare uppköp i slaget om denna marknad.

Svensk Apoteksförening skriver i sin rapport att ”De lönsamhetsproblem vi kunnat se på apoteksnivå sedan 2010 rör främst etableringar i storstäderna, där konkurrensen är mycket hård”.

Självklart handlar detta i längden om utslagning.

Statistiken visar tyvärr tydligt att det inte är i glesbygd, och inte är i förorter, som de nya apoteken växer fram. I glesbygdskommunerna fanns det 32 apotek år 2009 – och de är lika många år 2016. Inte ett enda nytt apotek! Tillväxten är ytterst blygsam i övriga kommuner med glesbefolkad region och likaså i förortskommuner till större städer.

Sedan 2013 finns det inte längre några bindande statliga krav på de, som en gång kunde köpa apotek, att upprätthålla apoteken i glesbygd. Regeringen listade då 110 sådana apotek som staten krävde att de nya ägarna skulle ha kvar över en övergångstid. Idag är statens reglering av detta borta och nu råder fri konkurrens. Fyra av apoteken är redan försvunna.

Privatisering och avreglering av apoteken skedde enbart av ideologiska skäl. Utrymme gavs för privata aktörer att tjäna grova pengar. Exempelvis kunde bl  a Wallenbergs riskkapitalbolag köpa 27 apotek från staten för 225 miljoner kronor. När de senare såldes till Apotek Hjärtat var priset över 600 miljoner kronor, enligt tidningen Dagens Industri.

Kommer de ideologer som en gång gjorde dessa kommersiella affärer möjliga, i framtiden verkligen försvara apotek i ”olönsamma bygder” med statliga regleringar.

Knappast.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.
  • vastaspojken

    Att antalet apotek har ökat är klart. Men VAR har ökningen skett? Självklart där lönsamheten att driva apotek är god. Per G konstaterar att kommersialiseringen av läkemedlen gjordes av ideologiska skäl. Konkurrens, fri företagsamhet är bra! Men inte alltid. Inom ekonomin talas om ”naturliga monopol”. Posten, järnvägen, televerket, apoteket är bra ex. på verksamheter där lönsamma delar sponsrar de mindre lönsamma delarna i glesbygden. För kunderna ökar kostnaden! Utbyggnaden, ökade öppettider, ökar driftskostnaderna. Dessutom ska verksamheten ge största möjliga vinst! Svaret på ledarens avslutande fråga är säkert nej!