Fredag 1 juli 2022

Ukrainas sak är vår

Vladimir Putin har drastiskt förändrat den säkerhetspolitiska situationen i Europa. Ökad oro i vårt närområde ökar behovet av samarbete i den politiska mitten när frågor om säkerhets-, försvars- och utrikespolitik får en större vikt.

Det var en tid på 1990-talet och något år in på 2000-talet när förhoppningen fanns om en demokratisk utveckling i Ryssland. Sedan Vladimir Putin tillträdde har det ryska ledarskapet backat steg för steg tillbaka till ett alltmer auktoritärt styrt land där oppositionella fängslas och mänskliga rättighetsorganisationer förbjuds. Den senaste veckans utveckling med en fortsatt kraftfull rysk militär mobilisering runt Ukraina och måndagens erkännande av regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga försämrar ytterligare det säkerhetspolitiska läget.

Att döma av Putins retorik så är ambitionerna långt större än så. Med någon form av plan att minst införliva det som en gång var Sovjetunionen i ett nytt storryssland. Det är en för Europa och världen ny situation där Putin och Ryssland försöker sätta dagordningen genom att vilja ändra den europeiska säkerhetsordningen och varje enskild nations rätt att självt fatta beslut kring samarbeten, säkerhets- och försvarspolitik. Detta är såklart helt oacceptabelt och kan aldrig accepteras av EU och demokratiskt styrda länder.

Europa och USA inför nu kännbara sanktioner mot Ryssland och flaggar för att fler kommer om Ryssland eskalerar konflikten. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz meddelade under tisdagen att öppnandet av den ryska gasledningen Nord Stream 2 genom Östersjön pausas. I EU:s beslut om sanktioner framgår det att EU visar sin fulla solidaritet med Ukraina och enigt står upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Ukrainas sak är vår-Europas. Osäkerheten kring det säkerhetspolitiska läget och Kremls nästa drag kommer med stor sannolikhet ytterligare driva på de redan rekordhöga drivmedels- och energipriserna och skapa fortsatt orolighet på världens börser.

När Jimmy Åkesson (SD) nyligen intervjuades i SVT programmet 30 minuter vägrade han ta ställning i valet mellan USA:s Biden och Rysslands Putin trots att det handlar om ett val mellan en demokratisk ledare och en auktoritär ledare. I sammanhanget bör det tilläggas att det inte är första gången Åkesson vägrar ta ställning när det handlat om ledare, när Putin ställts mot Frankrikes Macron så har även då svaret uteblivit. Detta har fått starka reaktioner från flera partiledare bland annat Ulf Kristersson (M) som kallade det ”obegripligt”. Hittills har den moderata strategin gått ut på att försöka ta regeringsmakten med stöd av Sverigedemokraterna.

Jimmy Åkessons obegripliga oförmåga att ta ställning mot Putins auktoritära ledarskap bör skapa huvudvärk hos både statsministerkandidaten Kristersson och de moderata partistrategerna. Det osäkra säkerhetspolitiska läget som med stor sannolikhet kommer bestå under lång tid, kräver beslutsamhet och enighet över blockgränserna utan inflytande från ytterkantspartierna.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.