Lördag 17 november 2018

Val om Nato

Det finns inget självändamål att anslå mycket pengar för militära upprustningar. Vare sig i Sverige eller i andra länder. Tvärtom borde en allmän militär nedrustning vara ett gemensamt intresse för hela mänskligheten.

Doktrinen att världen blir en trygg plats, enbart genom att varje stat är till tänderna rustade med de mest avancerade vapensystemen, är lika falsk idag, som den varit tidigare i historien. Upprustning leder inte till ökad trygghet. Upprustning leder till nya konflikter. Förr eller senare går vapenskrammel överstyr.

Våra gemensamma resurser behövs till betydligt viktigare saker än ammunition, bomber och granater. De globala behoven är enorma.

För en och annan kan det anses naivt att hävda att resurser som idag läggs på kärnvapen, bombflyg och sofistikerade attackvapen, istället borde prioriteras för att hindra svält, utrota fattigdom och social misär liksom för att globalt rädda vår gemensamma planet mot miljöförstöring och klimathot.

Men detta om något borde uppta världssamfundets ledares åtgärder. Men istället är det tvärtom.

Det är troligen ekonomiska vinstintressen inom det globala militärindustriella komplexet som driver USA:s president Donald Trump att ensidigt propagera för en global upprustning. Med tanke på Trumps redan uppvisade okunskap inom en lång rad av områden, så kommer man osökt att tänka på hans företrädare president Eisenhower. I sitt sista TV-sända tal i januari 1961 varnade Eisenhower för just det militärindustriella komplexets inflytande på politiken. Han uppgav sig vara orolig för vad som kommer hända, när någon sitter på presidentstolen som inte kan lika mycket om militären som Eisenhower själv gjorde.

Nu sitter det en sådan president i Vita Huset, omgiven av affärsintressen inom den globala vapenindustrin. Följdriktigt läxade han i juli upp sina allierade inom Nato för att de inte upprustar och satsar minst 2 procent av BNP på militären. Han krävde att de måste satsa upp till 4 procent av BNP inom en snar framtid.

De politiska partier som slåss för att Sverige ska liera sig med Nato, följer naturligtvis signalerna från Washington. Senast år 2026 måste Sverige ha fördubblat sin försvarsbudget från idag cirka 1 procent till 2 procent, har Liberalerna meddelat. Moderaterna står visserligen bakom uppgörelsen med S, MP, C och KD om att höja försvarsbudgeten till år 2020, men uttalar också att försvarsbudgeten på sikt bör gå mot 2 procent.

2018 kostar försvaret 53 miljarder kronor. År 2020 ska den ligga på 58 miljarder. Men konsekvensen av ovanstående krav är att lika mycket till kommer behövas för att Sverige ska leva upp till Nato:s ”medlemskrav”. Och då har man bara nått hälften av det som president Trump menar är oundgängligen nödvändigt.

Frågan om Sverige ska bilda förpliktigande militärallians med såväl Trumps USA som med Erdogans Turkiet, har blivit en blockskiljande fråga. Detta sedan C och KD bytt fot och nu agerar för att ansluta Sverige till Nato.

Därmed är frågan om medlemskap i Nato en valfråga den 9 september.
Den bör inte underskattas.

Särskilt som inget alliansparti längre står upp för militär alliansfrihet.

 

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.
  • vastaspojken

    Det är bara att hålla med ledarskribenten! Vi i Sverige som upplevt 200 år av fred, ska givetvis inte ansluta oss till världens starkaste och kostsammaste militära allians! Vi har inte råd att satsa de enorma resurser som idag satsas på militär och vapen! Ingen har råd med detta, inte ens världens rikaste nation USA som satsar överlägset mest! Men risken är att Per G. blir en ensam ropande röst i öknen. Debatten inför valet är bildligt skrämmande. Krig med Ryssland framställs som nästan oundvikligt! Vi står inför värre hot. Klimatet, bränder, matförsörjningen är värre hot än ryssen!