Västra Stambanan är den enda spårbundna länken mellan Sveriges två största städer och den viktigaste järnvägen för godsets väg ut från Göteborgs hamn, Skandinaviens enda transoceana hamn. Sedan länge är kapacitetstaket nått för Västra Stambanan. I den nu gällande infrastrukturplanen genomförs ett antal viktiga investeringar och underhållsåtgärder som förbättrar robustheten på Västra stambanan. Åtgärder som borde varit genomförda för längesedan.
Däremot ger de ett begränsat utrymme för att öka person- och godstrafiken, för det behövs ytterligare dubbelspår mellan i första hand Göteborg-Alingsås och i förlängningen till Falköping. Trots utredningar och rapporter som visar att varje satsad krona ger en snabb och hög pay-off så saknas engagemang som med kraft driver Västra Stambanans investeringsbehov.
Som en del i januariuppgörelsen gav regeringen den 25 juni Trafikverket i uppdrag att till i februari 2021 återkomma med uppdaterade underlag för investering i nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Underlag som sedan ska ligga till grund för beslut om fortsättningen. Under alla de år som dessa nya stambanor har diskuterats och det är länge, så förlamar det tyvärr nödvändiga större investeringar i de befintliga stambanorna.
Det råder inte något motsatsförhållande mellan en ny höghastighetsbana på andra sidan Vättern och Västra Stambanans behov. Tvärtom båda behövs och det är först när en ny stambana är fullt utbyggd som den kan ge viss avlastning på Västra Stambanan. Om den blir byggd, så återstår frågan när den kan stå klar? Det kommer dröja minst 20 år snarare 30 år förutsatt att beslut kommer fattas innan nästa riksdagsval och som inte ändras av en eventuell ny regering.
Varför ska det behöva ta sådan tid? En ny stambana för höghastighetståg blir en ny barriär rakt igenom landskapet, det kommer krävas åtskilliga hundratals markförhandlingar, där flera kommer vara tidskrävande. Vi vet också den stora diskussionen om nya stationslägen och dragning som varit och kommer fortsätta med kommuner och dessutom ett antal riksintressen som ska pareras och hanteras.
Till det ska läggas politisk oenighet och allt annat som är förknippat med denna typ av infrastrukturprojekt och som tar tid. Jämför bara med tiden det tagit att gå från ord till handling som utbyggnaden av E20 genom Skaraborg tagit, efter cirka 40 års diskussioner så finns beslut om mötesfri europaväg, dock inte till motorvägsstandard som var den ursprungliga tanken.
Just tidsaspekten gör att investering i ytterligare dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås är nödvändigt. Det är av nationellt intresse, för godsets väg in och ut från Sverige. För ökad persontrafik mellan Sveriges två största städer och för att knyta samman arbetsmarknadsregionerna Skaraborg och Göteborg. Kanske sker det arbete i det dolda hos Skaraborgs riksdagsledamöter och regionpolitiker, kliv i så fall fram, här krävs kraftsamling och opinionsbildning.
