Måndag 19 april 2021

”Vem är chef här egentligen?”

Året är 1884. Den första motionen om lika politiska rättigheter för kvinnor och män låg på bordet i riksdagen för första gången, men det dröjde till 1919 innan riksdagen röstade igenom en proposition för kvinnans rösträtt. 1921 fick svenska kvinnor rösta för första gången.

Det är alltså bara 100 år sedan. Jag vill säga att mycket har hänt sedan dess, men det har faktiskt ärligt talat gått ganska långsamt i utvecklingen, men än dock förändringar som påverkar förutsättningarna för lika värden, oavsett kön.

1958 beslutades det att kvinnor kan vigas till präst. 1975, rätten till fri abort. 2010 blev värnplikten könsneutral. 2018 blev året för inträdet av Samtyckeslagen, en lag som bygger på att det ska vara frivilligt med sex. I vår moderna tid har vi haft upprop i form av #metoo av olika dess slag för att uppmärksamma synen på kvinnor.

Detta har varit några av de små stegen vi behövt för ett mer jämställt Sverige.

Men det tar tid att vända skutan. Det tog 75 år innan fördelningen i kommunpolitiken hade uppnått en jämn könsfördelning enligt SCB.

Jämställheten handlar inte bara om att lagar ändras för lika rättigheter och att vi är representerade likvärdigt i beslutsrummen. Det handlar också om våra attityder på hur vi ser på jämställdhet, oavsett kön. Och det återspeglar andra delar i vårt samhälle idag att allt inte är jämlikt. Det skiljer mellan ägandet, föräldraledigheten och fördelningen i det obetalda arbetet i hemmen. Normer sitter djupt rotade i oss och är både utmanande och svåra att ändra på.

Ägandet är lätt att nämna, då det finns tydlig statistik på hur läget ser ut och att ägandet i sig ger möjligheter till företagsutveckling, patent och säkerhet. Eftersom Skaraborg präglas av jordbruksbygder, kan vi ta det som exempel.

Var femte jordbruksfastighet har kvinnliga ägare. Av Sveriges totala areal av mark ägs 15% av kvinnor. Anledningarna finns förklarade i Ownershifts rapporter, en tankesmedja som tar fram statistik om fördelningen av ägandet och vill jobba för att ägandet globalt ska bli mer jämställt.

Lant- och skogsbruket har en stark manlig norm kring sig. Det är fortfarande män som rent arvsmässigt tar över företaget. En annan aspekt är inkomstgapet mellan män och kvinnor. Kvinnor har helt enkelt mindre möjlighet till uppbyggnad av kapital som krävs för att förvärva en fastighet.

Attityden, även om den jobbas på, och kan återspeglas även i andra branscher som är könsdominerande på båda sidor, blir uppdelat i kvinnligt och manligt. Vem vänder försäljarna sig till på företaget? Hur är jargongen bland kollegor? Hur marknadsförs produkter? Hur uppmärksammas kommentarer kopplade till kön?

Så nej, jämställdhet är inget som vi uppnått eller är en quick-fix. Det handlar i slutänden om flera områden som vi behöver jobba vidare på, som ingen lag enbart kan åtgärda. Normer, diskriminering, kunskapsskillnader, självförtroende, nätverk och beteenden är allas ansvar och kräver ständigt arbete tills behovet av en internationell kvinnodag inte är nödvändigt längre.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.