Under en lång tid har demokratiska principer i vårt land präglat hur vi gemensamt bygger vårt samhälle.
En hundraårig process som har utvecklats i olika grenar och koncept, men också gett oss de partier som vi har att lägga vår avgörande röst på som samhällsinvånare.
Att ge uttryck för sina åsikter har däremot fått helt andra kanaler idag än vad som fanns under förra sekelskiftet. Att ha åsikter idag är också att skapa en värdegrund och identitet som enskilda individer. Vi är duktiga på att tycka hur arbetet har utförts. Och det har satt sin prägel i hur vi tycker att våra politiker har gjort sitt jobb.
Ni har säkert diskuterat det med era närmsta, på jobbet eller i andra sammanhang kring det politiska läget i många kärnfrågor som ni anser viktiga. Jag vet inte hur många gånger jag själv har hört en sån diskussion där utfallet eller konklusionen alltid blivit väldigt icke konstruktivt. ”De” gör ett dåligt jobb, eller att ”de” inte lyssnar.
Frågan är om det är hela sanningen. Eller att vi som väljare riktar vår svidande kritik åt fel håll? Eller inte helt enkelt förstår vilken påverkansväg våra hjärtefrågor egentligen har?
Rikspolitiken har en stor plats i media. Där bevakas under valår i detalj vilka typer av vallöften som väntar väljarna. Det är lite mindre än fem månader kvar tills det är dags igen. Samtidigt präglas våra dagliga nyhetsuppdateringar av den globala politiken som verkligen går i gungning över kriget i Ukraina.
Vad är egentligen lokalt?
Något som jag reflekterat över som alltmer har en större betydelse är hur vi ser på våra lokala frågor. Vad är egentligen lokalt i en globaliserad politik? Eller är det förutsättningarna som är lokala?
När jag sitter och skriver dessa ledare försöker jag alltid få ett grepp om det aktuella och vad som händer runt omkring oss. Spaningen för en som inte har politisk anknytning, inte har koll på sina lokala politiker eller hur upplägget kring skolmat, självförsörjning, omsorg eller andra samhällsfrågor fungerar kan det ibland bli svårt att få ett grepp kring vad som är viktigt och behöver ändra sig. För hur ska man propsa på och ställa krav som väljare på hur pengar till exempel kommer till nytta på rätt ställen?
Det politiska sammanhanget på lokal nivå är svårt att förstå för den som inte vet var informationen finns. Det är kanske därför det blir ett svalare intresse av väljarna om vem som sitter i kommunen eller landstinget. Och ett svalare intresse om hur man sätter sig där som en folkvald politiker om man inte har en tradition sen innan att engagera sig. Hur skulle vi kunna förbättra informationsflödet på den nivån av politiken som är så viktig? Och framförallt vilka som sitter där och vilken typ av ansvarsområden och hjärtefrågor dessa folkvalda representerar.
Skaraborgsbygden har en viktig roll att spela här och gör flera steg framåt i rätt riktning. Som jag ser det så har den lokala rapporteringen och skildringen stor betydelse för att människor ska kunna läsa om det som händer här. Därför ser jag fram emot tiden som kommer där vi kommer få stå för ett annat synfält i en tid där det bara tittas uppifrån och ned.
