Onsdag 11 december 2019

”Myt att svensk skola generellt är dålig”

Påståendet att svensk skola generellt är dålig, är en myt. Det säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson efter årets PISA-undersökning. Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden som PISA undersöker.

Den internationella skolundersökningen PISA 2018 bekräftar att trendbrottet i PISA 2015 inte var en tillfällighet.

– PISA 2018 är ett kvitto på att många elever, lärare och rektorer gör ett bra arbete. Svensk skola har problem att brottas med, men att den svenska skolan generellt är dålig är en myt, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

PISA (Programme for International Student Assessment)  är en internationell studie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Studien mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Den har  genomförts vart tredje år sedan år 2000. Totalt deltar 79 länder, varav samtliga 37 OECD-länder i PISA 2018.

Rätt riktning

I PISA 2012 presterade svenska elever långt under genomsnittet bland OECD-länderna i samtliga tre ämnesområden. I PISA 2015 vände resultaten uppåt och i PISA 2018 har Sveriges resultat i ett internationellt perspektiv förbättrats ytterligare då svenska elever nu presterar över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden.

Inom läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har statistiskt säkerställt högre resultat än Sverige, däribland Finland.

Nöjd minister

Sveriges utbildningsminister är nöjd med resultatet.

– I dag är det extra roligt att få vara Sveriges utbildningsminister. I ett tufft läge med växande elevkullar, lärarbrist och många nyanlända elever uppvisar svensk skola ett remarkabelt resultat. Svensk skola står stark. De senaste årens uppgångar i alla internationella mätningar beror inte på någon slump utan på kloka kunskapsreformer, stora satsningar på skolan och hårt arbete från elever, lärare och rektorer, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Likvärdighet

Jämfört med övriga OECD-länder, ligger Sverige kvar på en genomsnittlig nivå när det gäller hur likvärdigt skolsystemet är. Men svensk skola är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden. Det går inte att se någon förbättring under senare år.

Resultaten i PISA visar också att elever som går i skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning riskerar att få sämre undervisning.

Rektorerna i skolor med en mindre gynnsam elevsammansättning svarar i PISA-enkäten att de i högre grad upplever problem med lärarrekrytering och lärares kompetens och förutsättningar. Andelen behöriga lärare är också lägre på dessa skolor. Elevernas enkätsvar i PISA visar dessutom att stökigt klassrumsklimat, skolk och sen ankomst tycks vara ett större problem på skolor med en mindre gynnsam elevsammansättning.

– Erfarna och behöriga lärare kan göra stor skillnad på de här skolorna. Svensk skola behöver bli bättre på att kompensera för elevers olika förutsättningar. PISA bekräftar det vi har sagt många gånger – skolsegregation, lärarbrist och den lokala styrningen av skolan är ödesfrågor som måste hanteras. Skolverket och alla med ansvar för skolan måste fokusera på att sätta in stöd och resurser där det behövs mest, säger Peter Fredriksson.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet