Fredag 27 maj 2022

Producerar jordmull i rekordfart

Trettio kubik hästgödsel omvandlas till jordmull på bara fyra veckor med Annelie och Johan Ottossons egentillverkade kompostering i storformat. Tack vare rätt mängd syretillförsel blir det dessutom minimalt metangasutsläpp i processen.
– Det är människans sätt att hantera och lagra hästgödsel som skapar utsläpp av stora mängder metangas, säger Johan

För åtta år sedan bestod platsen av skog och ängsmark, idag finns det sju byggnader på Annelie och Johans träningsanläggning utanför Skövde. Här bedrivs inackordering av hästar och olika hästrelaterade aktiviteter, tillsammans har de byggt allt i etapper och många projekt är fortfarande i uppstartsfasen på gården. Efter ett par familjeresor utomlands har paret inspirerats till alternativa lösningar för att skapa en hållbar anläggning, och det var efter ett par resor till USA som idén att kompostera hästgödsel väcktes.

– En sak vi reagerade på är att det skiljer sig mycket på hur man hanterar gödsel här jämfört med andra länder. Vi är duktiga på mycket inom jordbruk i Sverige men har mycket att lära när det gäller vissa saker, förklarar dem.

Sättet man hanterar hästgödsel i Sverige gör att det blir stora utsläpp av metangas, något som inte är nödvändigt menar Johan och Annelie.

Det är när man lägger gödseln i en kompakt hög som först bli varm sedan syrefattig som metangasprocessen startar, detta undviker vi genom vårt sätt att kompostera, berättar Johan.

Receptet är ganska enkelt enligt Johan och Annelie, det enda som behöver tillföras är syre. Genom att bygga en kompost med tjockare väggar skyddas den från vinterkylan, detta gör att den fungerar även vintertid. Därefter tillsätts syre i rätt mängd genom att långa lansar kopplat till en kompressor trycks ner i mitten på komposten, något som har krävt en del experimenterande.

– Själva tekniken är att komposten inte får bli varmare än 45 grader och helst inte under 37, en vanlig kompost som ryker är för varm, då dör bland annat maskar som äter och gör själva komposteringen. Istället tar en bakteriell process utan syre vid, och det är den som skapar metangas, förklarar han.

Vill man öka värmen tillsätter man syre för att väcka alla djur som äter och gör en bra kompost, och vill man få den kallare när den är varm tillsätter man ännu mer syre för att kyla den. På detta sätt har paret lyckats kompostera två stycken behållare som är 15 kubik vardera på fyra veckor.

– Med denna metod kan vi ta hand om väldigt mycket gödsel och producera mycket jord. Vi har provat komposten i vintras, då tog processen ungefär 6 veckor, berättar Johan.

Nu hoppas man kunna öka kunskapen hos Skaraborgarna kring jord och få fler personer att ta hand om den jord man redan har istället för att köpa ny. Att slänga sin gamla jord är inte nödvändigt men Johan och Annelie tror att det finns kunskapsbrist kring hur man ska ta hand om den så den blir näringsrik igen.

– När jorden är utarmad blir bara sanden eller leran kvar, då går det utmärkt att bara tillsätta ny jordmull, förklarar dem.

Under våren kommer deras egentillverkade jordmull att börja säljas, och innan den lämnar gården paketeras den i pappersförpackningar som hettas upp i en stor ugn för att jorden ska steriliseras. Detta gör man för att bland annat bakterier, virus, läkemedel, mögel och mikroorganismer ska dö. Den största utmaningen blir ändå att människor ska förstå skillnaden mellan att köpa en jordsäck i plastförpackning som har transporterats och producerats utanför Sverige, mot att köpa närproducerad jordmull, enligt Johan och Annelie.

– När vi pratar om hållbart och närodlat behöver även jorden vara närodlad avslutar dem.

Cissi Hagberg

Vill du börja prenumerera på Skaraborgsbygden? Klicka här och starta din prenumeration direkt!

https://skaraborgsbygden.se/prenumeration/

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet