Onsdag 26 september 2018

Så påverkas vi av skärpt amorteringskrav

I mars börjar det skärpta amorteringskravet att gälla. Var tionde svensk anser att det skärpta amorteringskravet har påverkat deras vilja eller möjlighet att byta bostad. Men det är få som känner till de nya reglerna.

Den 1 mars införs det nya amorteringskravet. Fastighetsbyrån har undersökt svenskarnas kunskap och syn på de nya reglerna.

Hushåll med bostadslån som är högre än 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera 1 procent årligen, utöver de befintliga amorteringskraven. Fastighetsbyrån har frågat 1002 svenskar om deras kunskap och syn på de nya reglerna.

Resultaten visar att 11 procent av svenskarna anser att det skärpta amorteringskravet har påverkat deras vilja eller möjlighet att byta bostad. Bland de som inte äger sin bostad idag är motsvarande siffra 14 procent.

-Den negativa aspekten av det skärpta amorteringskravet är att det skapar inlåsningseffekter, vilket undersökningen visar. Vissa av de som äger sitt boende idag drar sig för att byta bostad på grund av högre kostnader., säger Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån.

-En ännu större grupp är de som får det svårare att komma in på marknaden. Sammantaget kommer sannolikt de nya reglerna att leda till lägre utbud och omsättning av bostäder vilket även bidrar till att hålla priserna uppe, fortsätter han.

Var tredje, 32 procent, tror att de skulle omfattas av det skärpta amorteringskravet om de skulle byta bostad under 2018. Något färre, 30 procent, tror inte de skulle omfattas medan 38 procent inte kan avgöra om de skulle omfattas.

Dock är det relativt få som vet exakt vad såväl befintliga regler som de nya amorteringskraven innebär. 19 procent av svenskarna (25 % bland de som äger sitt boende) anger att de vet hur amorteringskraven är utformade, 52 procent känner till dem till viss del och 29 procent vet inte vad de innebär.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet