Torsdag 30 mars 2023

Kristina vill ge barnen amnesti

De barn som kom förra hösten och vintern, under andra förutsättningar, borde få allmän amnesti. Det menar Kristina Åhslund, Falköping. Hon är god man, familjehem och arbetar på ett boende för ensamkommande barn.
De barn som kom förra hösten och vintern, under andra förutsättningar, borde få allmän amnesti. Det menar Kristina Åhslund, Falköping. Hon är god man, familjehem och arbetar på ett boende för ensamkommande barn.

I 30 år har Kristina Åhslund, Falköping, arbetat med flyktingar. Nu tar hon strid mot den senaste tidens åldersuppskrivningar av ensamkommande barn.
– I stort sett alla jag har kommit i kontakt med har skrivits upp i ålder, säger hon.

”Slentrianmässigt” och ”rättsosäkert” är två ord som Kristina Åhslund använder för att beskriva hur hon tycker att Migrationsverket under hösten har använt åldersuppskrivningar för att kunna skicka tillbaka asylsökande barn till hemlandet. Migrationsverket har fram till slutet av november 2016 fattat knappt 7000 beslut gällande ensamkommande och av dessa har 2500 skrivits upp i ålder.

– Man sätter dem på ett plan, stoppar huvudet i sanden och låtsas att de är vuxna, säger hon.

1991 började Kristina arbeta på Invandrarverket, som senare blev Migrationsverket.  Under Bosnienkriget mötte hon flyktingvågen från Balkan. Då upplevde hon att  hon kunde stå för de beslut som fattades, både som tjänsteman och människa.

– Jag har alltid sagt att det är få myndigheter som andas så mycket humanism och medmänsklighet som Migrationsverket.

I dag känner hon annorlunda. Kristina möter dagligen ensamkommande barn. Hon arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande i Ulricehamn, är god man åt elva asylsökande barn och är familjehem åt en pojke från Afghanistan.

– Vart tog barnkonventionen, barnens rätt och de mänskliga rättigheterna vägen? De ignoreras för att man ska kunna skriva upp barnen i ålder och skicka tillbaka dem, säger hon.

 

Flera av de ensamkommande barnen i hennes närhet har skrivits upp i ålder, antingen vid ankomsten till Sverige eller senare under intervjun på Migrationsverket.

Själv har hon just firat en 14- eller 15-årsdag. 14 år enligt pojken. 15 år i Migrationsverkets papper.

– Vi firade hans 14-årsdag. Han är i högsta grad åldersadekvat, säger Kristina bestämt.

I handen har hon en kopia av den anteckning som Migrationsverket gjorde när pojken först anlände till Sverige och sökte asyl. Han hade då varit några timmar i landet och hade ingen god man eller offentligt biträde som stöd. En kvart in i intervjun får han svara på hur gammal han är, ”13” säger pojken. Tjänstemannen undrar då hur han vet det och pojken förklarar att det är hans mamma som har sagt det. ”Vi ändrar åldern till 14 nu?”, blir svaret. Pojken invänder att han sa att han var 13 år, men åldern ändras till 14 år och pojken svarar då ”ok”. Några minuter senare är samtalet över och den nya åldern följer med honom genom asylprocessen.

– Den här killen har gjort en jobbig resa. Han är under emotionell stress och psykisk press när han möter myndigheten för första gången. Han har varit några timmar i Sverige och vet inte om han kan lita på myndigheterna och plötsligt säger de att hans mamma har ljugit, att han inte alls är 13 år, säger Kristina.

 

Det kan tyckas oväsentligt om ett barn är 13 eller 14 år gammalt vid ankomsten eftersom myndighetsåldern är 18 år. Men enligt Dublinförordningen måste en asylsökande vara över 14 år för att de svenska myndigheterna ska kunna kräva att personen lämnar fingeravtryck.

– Det handlar om vad det gör med honom, när vi talar om för honom att hans mamma har ljugit. Jag har inget emot att de tar fingeravtryck. Jag undrar snarare varför vi har en sådan gräns, men att man ifrågasätter honom på det sätt man gör och så snabbt. Det är inte så att man upplever honom som 14 år, säger Kristina.

Den asylsökande ska enligt lagen ”göra sin ålder sannolik”. Få har identitetshandlingar som är godkända av de svenska myndigheterna.

 

Kristina känner inte igen sig i talet om ”skäggbarn” som framförallt förekommer på nätet.

– Det stämmer inte med de killar jag har lärt känna. Det finns ingen av oss som vill ha vuxna män i ett system för barn, men vi vill heller inte ha barn i ett system för vuxna. Jag kan inte säga att ”du är 15 år, du är 14 år eller du är 18 år”, men jag kan säga att ”du är tonåring”.

Hon tycker det är märkligt att Migrationsverket kan göra en åldersbedömning utifrån ett enda samtal.

– Vi måste se till konsekvenserna av åldersuppskrivningarna. Vi kommer per automatik få en massa barn, helt utan stöd och utbildning, i boenden för vuxna. De delar rum med vuxna män. Det kan finnas situationer där de till och med delar rum med fienden. De blir väldigt utsatta.

 

Ett av de barn hon är engagerad i har under året vuxit flera centimeter på längden, befinner sig i målbrottet och har just börjat få lite fjunig mustasch. Ändå är hon inte säker på att Migrationsverket väger in det i bedömningen av hans ålder.

– Jag vågar inte säga att de gör det. De här killarna kan visa fram ett födelsebevis från Somalia eller en tazkira, ID-papper, från Afghanistan. Men svenska myndigheter tror inte på de pappren och då måste vi komma fram med något annat bevis.  Vilket bevis då? Då får man försöka vara kreativ i sin tanke. Om man har vuxit flera centimeter är det ett tecken på att man inte är en vuxen man. Men det förutsätter att Migrationsverket tar emot den här informationen välvilligt.

 

Som ett sista hopp att göra sin ålder sannolik, har Kristina medverkat till att det barn hon är familjehem för, gör en tandröntgen för att bedöma mognaden av visdomständerna.  En kritiserad metod eftersom den enligt vetenskapen har en felmarginal på flera år, åt båda hållen, men ändå ett halmstrå för den som själv säger att han är 16, men som Migrationsverket bedömer vara 18 år.

– Jag är övertygad om att han inte är 18 år, men jag är också övertygad om att han skrivs upp om vi inte gör vad vi kan för att styrka hans  ålder.

Kristina upplever en stor stress och oro hos de ensamkommande som väntar på asylutredning eller beslut.

– Jag ser både självskadebeteende och suicidhot och en skrämmande ångestyttring på Facebook. Det gör så ont. Det skulle kunna vara mina egna barn.

Den enda lösningen som Kristina ser det, är en kursändring från politiskt håll.

– Jag tycker att vi borde säga ’Oj! Vad vi tänkte fel’ och så gör vi om från början. De ungdomar som kom förra hösten och vintern och våren innan gränserna stängdes totalt borde få allmän amnesti. De kom hit med förutsättningar från en viss lagstiftning och så ändrar vi på den, vi ändrar förutsättningarna totalt. Det är inte juste.

 

 

Fakta Antal åldersuppskrivningar 2016

Jan 80
Feb 106
Mar 118
Apr 115
Maj 139
Juni 176
Juli 220
Aug 251
Sep 501
Okt 576
Nov (tom 20/11) 416

Under 2015 sökte 35300 ensamkommande barn asyl. Under 2014 var motsvarande siffra 7000.

Källa: Migrationsverket

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet
Läs mer
Senaste nyheterna
För lite frukt och grönt enligt ny undersökning Veterinärmuseet i Skara är världsunikt Höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar slår hårt De är rädda att förlora sina hem när ny plan antas Krukmakaren som blev en pionjär Kan klara miljömål med hjälp av stora däggdjur Delar av sjukhusens underskott skrivs av Västtrafik sänker priset på biljetter Riktlinjer kring skyddsjakt Krig och kärlek i debutroman