Fredag 5 juni 2020

Fiskeprojekt i torr bäckfåra

 

Detta är ett fiskeprojekt.
Den torrlagda bäckfåran i Tiveden ska vara en lekplats för öring, som skapats av länsstyrelsen. Men många ortsbor tror inte på projektet.
– Det blir ju så här nästan varje sommar. Att det torkar ut. Det är för lite vatten, säger Bertil Eriksson som bott hela livet vid bäcken.

På Örebro länsstyrelses hemsida kan man läsa att myndigheten varit mycket engagerad för att ”ta bort vandringshinder och förbättra miljöer för fiskar och andra vattenlevande organismer” i Fräsebäcken i Tiveden.

Därför har länsstyrelsen varit pådrivande för Undens fiskevårdsförenings projekt att rensa såväl Fräsebäcken som Sågkvarnsbäcken och Åsebolsbäcken, från allt som hindrar öringens vandring i bäckarna. De tre bäckarna är sjön Undens huvudtillflöden. Enligt Undens fiskevårdsförening har hittills 1,5 miljoner kronor satsats i projekten kring bäckarna.

Inget vatten

Bertil Eriksson är pensionär. Han har bott på Kvarnsjöbacken vid Fräsebäcken i hela sitt liv. Eller ”ån” som han kallar den. Han kan den som sin egen ficka. I veckan har han besökt platserna där bäcken har ”restaurerats”.

-Det finns inte en möjlighet att det kan komma upp fisk där, säger han. Det är torrt och bara sten. Är det sådana här somrar då blir det inget vatten i ån.

-Jag tror inte på det här projektet, säger Bertil Eriksson. Om det funnits ordentligt tillflöde, då skulle det kanhända fungera. Men det blir ju så här nästan varje sommar. Att det torkar ut. Det är för lite vatten.

Det är bara under vår och höst det är ett riktigt vattenflöde.

-Jag är verkligen tveksam till att det går att få öring här, men gubbarna på länsstyrelsen de tror förstås på´t, säger Bertil.

Kulturminnen

-Nu är bäcken förstörd, säger Göran Hartman. Det är folk utan kunskap som gjort detta i Fräsebäcken.

-De har gått in med stora maskiner och grävt sönder.

Han bor vid närliggande Åboholms bruk och Sågkvarnsbäcken. Nästa bäck som står i tur att ”återställas”, som det heter på myndighetsspråk. Trots gamla dammar och kulturminnen.

-I Fräsebäcken finns lämningar från kvarnar, sågverk och benstamp. Det är kulturhistoria. Men de är förstörda idag, säger han. Man tar inte hänsyn till våra kulturminnen.

Han ifrågasätter om ens fisket kommer gynnas av detta.

-Tidigare har de försökt plantera in öring i dammar här, men det är för lite vatten, konstaterar han. Det blir dessutom för varmt och syrefattigt.

Mäta över tid

Undens fiskevårdsförening skrev  i sin ansökan 16 maj 2014, om att få bredda bäcken, att ”Åtgärderna kommer att innebära en positiv miljöpåverkan på vattendraget och dess omgivning i och med att vattendraget återställs till ett mer naturligt skick”.

-Man måste mäta detta över tid, betonar föreningens ordförande Gunnar Bohlin.

Ändå är även han bekymrad.

-Slutar det vara strömmande vattnet, då blir det kris för yngel och smolt att överleva, konstaterar han. Vi har en problematik här. Torrår är det alltid kinkigt att det klarar sig.

– I sämsta fall kan hela föryngringen dö ut och då måste man börja på ny kula året därpå.

Sommarregn?

Tanken är att öringen på hösten ska gå upp i bäcken och leka över grusbottnar. Fiskynglen kläcks följande vår och ska efter ett par år vandra ut i sjön Unden.  Men det gäller att överleva i bäcken till dess.

-Det kräver syresatt vatten, säger Gunnar Bohlin. Det vill säga rinnande vatten. Men vädret varierar och det får vi leva med. Så har det varit i alla tider.

Nu väntar han på sommarregn.

-Då är det faran över, säger han och menar att när höstregnet kommer är det inga problem.

-När vi ser att det återföds en massa smolt, då ser vi att det lyckats, säger han. Därför mäter länsstyrelsen och vi detta varje höst.

Gunnar Bohlins fiskevårdsförening är mitt uppe i ett liknande projekt i Åsebolsbäcken. På sensommaren fortsätter arbetet med det. Liksom med Sågverksbäcken vid Åboholm.

-Där blir det ännu bättre, om vi bara får ta bort en del dämmen som det varit lite krig om, säger Gunnar Bohlin.


…men länsstyrelsen tror på projektet

Vattenvårdshandläggare Daniel Bergdahl på länsstyrelsen i Örebro är inte orolig för att det kommer bli öring i Fräsebäcken.

Länsstyrelsens Daniel Bergdahl var själv med och ledde projektet att flytta sten och gräva på den aktuella platsen. Via Facebook bjöd han i september 2014 in frivilliga att hjälpa till med arbetet.

Han är fylld av tillförsikt för sitt projekt och menar att en torr bäckfåra inte betyder att det inte finns fiskyngel där.

-Jag tror inte bäcken är helt torrlagd, säger han. Det rinner säkert 10-20 liter per sekund i bäcken. Det räcker för att hålla ynglen vid liv.

-Öringen är anpassad för de låga flödena av vatten, säger han. När Öringen går upp i bäcken för att lägga sina yngel för att gäddor inte ska kunna käka upp dem, så måste det vara kärva miljöer.

Har det tidigare funnits bestånd av öring i Fräsebäcken?

-Det saknas uppgifter om det funnits öring i de här bäckarna. Vi tror dock att öringen är helt naturlig för sjön Unden.

I början av hösten kommer länsstyrelsen provfiska i Fräsebäcken för att mäta hur mycket fiskyngel/smolt det verkligen finns i bäcken.


Fakta

Fräsebäcken  börjar i sjön Stora Enhörningen i Tiveden. Namnet kommer av vattenkaskaden där bäcken tidigare rann ut i sjön Unden. Men nu är det utloppet stängt.

Undens fiskevårdsförening har med stöd av länsstyrelsen i Örebro län under åren 2013 – 2014 röjt undan ”fiskehinder”. Det vill säga gamla dammar och en flera hundra år gammal stenbro. Dessutom har bäcken breddats. Stenskoningar har tagits bort. 16 ton grus har lagts ut för att skapa lekplatser för fisken öring.

Fiskevårdsföreningen har fått ekonomiskt stöd via länsstyrelsen i Örebro för ”återställandet” av Fräsebäcken, Sågkvarnsbäcken och Åsebolsbäcken. Hittills har cirka 1,5 miljoner kronor betalats ut. Pengar som huvudsakligen kommer från Svenska Naturskyddsföreningens fonder.

Bäcken kallas också Gränsbäcken eftersom den följer länsgränsen.

LÄS MER:

Uråldriga dammar rivs i Tiveden?

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet
Läs mer