Fredag 14 maj 2021

Förbjuden marknadsföring

EFFEKTER. I en färsk dom slås det fast att det gäller att ha på fötterna när det kommer till påstådda hälsoeffekter i samband med kosttillskott.
EFFEKTER. I en färsk dom slås det fast att det gäller att ha på fötterna när det kommer till påstådda hälsoeffekter i samband med kosttillskott.

Om man vill göra reklam för kosttillskott med växtingredienser gäller det att ha vetenskapliga belägg för de påstådda hälsoeffekterna, det framkommer i en färsk dom.

Det går inte att bara hävda att blåbär är bra för synen, ingefära för lederna och maskros och kronärtskocka för magen. I alla fall inte om de ingår som ingredienser i kosttillskott och företaget inte kan presentera några vedertagna vetenskapliga bevis.

Lite bakgrund

Det var redan 2017 som Konsumentombudsmannen, KO, stämde företaget Mezina. Att ärendet dragit ut på tiden beror på parternas olika syn på hur botanicals, det vill säga preparat som innehåller växter eller växtextrakt, får omnämnas i marknadsföring. Frågan har varit uppe i EU-domstolen innan det nu kunde bli ett avgörande i Patent- och marknadsdomstolen.

Berör många konsumenter

– Det har varit en lång väg hit, men domen är viktig eftersom domstolen sätter ner foten när det handlar om påstådda hälsoeffekter. Eftersom många konsumenter köper kosttillskott är det viktigt vad som får och inte får sägas i reklamen, säger Ida Nyström, processråd vid KO, i ett pressmeddelande.

Domstolen konstaterar att företaget inte har visat att dokumentationen det hänvisat till är vedertagen vetenskaplig dokumentation och att företaget därmed inte kunnat bevisa de påstådda hälsoeffekterna.

Förbud med vite

De nio förbudspunkterna i domen kopplas till ett vite på 500 000 kronor vardera, sammanlagt 4,5 miljoner. Ett vite är framåtsyftande och innebär att om företaget skulle bryta mot förbudet kan vitet komma att dömas ut.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet