Onsdag 30 november 2022

Köksredskap i glödhet design

I Lyrestad tillverkas innovativa köksredskap i glödhet design. Med stor passion för gjutjärn, mat och formgivning har Andreas Stridkvist utformat varumärket Lursta, som skapar matlagningsprodukter av lokalt återvunnen metall.

Ett lager kolsvart sand breder ut sig som en matta över stengolvet, och gör stegen genom den stora verkstadslokalen helt ljudlösa. Desto högre låter det runt omkring. Kraftiga vajrar rasslar när ett stort kärl med flytande gjutjärn fraktas från den ena änden av gjuteriet till den andra. Den glödande massan sprider en värmevåg när den hälls ned i sandformarna. I Lyrestads gjuteri låter man sig inte påverkas av vare sig nutidens höga tempo eller dagens slit och släng-mentalitet. Här tillverkas gjutjärn på hantverksmässigt vis sedan 1955.

– Om man kikar på nästan alla matlagningsprodukter som tillverkas idag, så är de formade i en maskin. Här görs allt för hand. Allt formas för hand. Hela processen är beroende av personer med yrkesskicklighet och kunskap, förklarar Andreas Stridkvist.

Återvunnen metall

Han vet. Han är tredje generationens gjutare i Lyrestad – ja, det kan till och med vara så att hans förfäder drev gjuteri redan på 1600-talet. Lyrestads gjuteri grundades av Andreas farfar, Walter Stridqvist, och kompanjonen Allan Levinsson. Med stor passion för gjutjärn, mat och design har Andreas Stridkvist utformat varumärket Lursta, som tillverkar innovativa köksprodukter av återvunnen metall från den lokala skrothandlaren.

– Vi använder allt från tågräls och gamla bromsskivor till grannfabrikens metallspån, säger han och gräver upp en rejäl skopa skrot från en förvaringscontainer. Oavsett om vi tillverkar en stekpanna eller en del till en lastbil så har vi samma kvalitetskrav på järnet.

Järnet analyseras regelbundet, för att rätt kvalitet och sammansättning ska uppnås. Som den gourmet han är, drar Andreas Stridkvist paralleller till matlagning.

– Jag brukar jämföra det med när man lagar mat. Vi har ett recept att utgå ifrån, men man behöver smaka av och krydda för att få rätt egenskaper. Precis så är det med järnet.

Multifunktionell mortel

Allt började med en idé. Redan för tre-fyra år sedan började Andreas Stridkvist fundera över hur han skulle kunna bygga sitt eget varumärke. Som av en händelse blev han kontaktad av formgivaren och arkitekten John Andersson, som vid den tiden skulle slutföra sitt universitetsprojekt – men hade fastnat. Han ville ha hjälp att hitta produktionslösningar och ta fram prototyper. Med sig hade Andersson en idé om en alldeles särskild slags mortel.

Andreas Stridkvist behövde ingen lång betänketid. Mötet resulterade inte bara i ett tidsbegränsat samarbete, utan i att duon grundade varumärket Lursta. Andreas pappa, Peter Stridkvist, är också involverad.

– Vi vill att produkterna ska hålla länge. Vi brukar säga att vi vill att de ska bli morgondagens klassiker. Även om de inte bara ska stå framme, så gör de sig även som snygga inredningsdetaljer. Visionen är att göra produkter som har ett syfte och som används, inte bara för att…

Lurstas första produkt, morteln Gravitas, är en handhållen portionsmortel vars funktion har inspirerats av gjutjärnets naturliga tyngd.

Tyngden, som ofta anses vara gjutjärnets nackdel, är utgångspunkten till mortelns funktion. Vänder man den upp och ned kan den användas som pepparkvarn. Idag är den multifunktionella morteln patenterad.

Fler produkter

Sedan morteln lanserades på marknaden i slutet av februari i år, har Lursta utvecklat fler produkter i segmentet. I sortimentet finns till exempel en kapsylöppnare, en kombinationsprodukt i form av en mortel och skärbräda och en burgarpress. Fler produkter är under utveckling, men Andreas Stridkvist är hemlighetsfull. Det han däremot kan avslöja är att Lursta så småningom kommer att släppa en pannkakspanna i samarbete med stjärnkrögaren Stefan Ekengren.

Dessutom pågår processen med att ta fram unika serveringskärl till några av Sveriges främsta restauranger. Men allt tar tid, konstaterar Stridkvist.

– Innan vi har bestämt att: ’Det här kör vi på!’, så kan det ta åtta till tio veckor innan vi har den färdiga produkten i handen. Men här får varje produkt lite mer kärlek. Man kan förmedla en helt annan känsla med något som är handtillverkat.

Det brukar heta att gamla gjutjärnspannor är de bästa. De som redan är inbrända och välanvända. Hos Lursta eftersträvar man just den känslan och funktionen. Därför bränner man in gjutjärnet med tre lager rapsolja från Skeby, strax söder om Källby.

Undvika fossilt kol

Ett genomtänkt kretsloppssystem är A och O i hela produktionsledet. Produkterna tillverkas av lokalt återvunnen metall. Gjuteriet smälter järnet med hjälp av 100 procent förnybar energi. Till och med formsanden återvinns, så att den kan användas om och om igen. Tillsammans med sex andra gjuterier och ett forskningsinstitut, har Lyrestads gjuteri påbörjat ett projekt kring att exempelvis använda biokol i järnsmältan.

– Syftet är förstås att undvika att använda fossilt kol och istället använda kol som redan cirkulerar i atmosfären. Vi behöver vara resurseffektiva. Målet är att få en helt fossilfri tillverkning. Vi är bra på hållbarhet i Sverige, men gjuteribranschen är extrem. Man kan gå in i ett gjuteri och tycka att det ser skitigt ut, men branschen är en föregångare.

Lyrestads gjuteri kännetecknas av ett urgammalt hantverk där ögats och handens skicklighet och precision betyder allt. Andreas Stridkvists vision är att fortsätta att skapa historia.

– Vi har höga ambitioner. Vi vill att det ska vara en självklarhet att man tänker på Lursta när man tänker på gjutjärn. Vi vill få folk att tänka att de ska köpa färre – men bättre.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet