Kan kor lära sig av andra kor och går det i så fall att tillämpa i samspelet mellan djur och människa?
Det hoppas forskare vid SLU kunna besvara efter studier som pågår på Uddetorp där de äldsta korna tränas för att ge de yngre ny kunskap.
Kor är mottagliga djur som på ganska kort tid kan tränas att göra allt möjligt. Men kan de lära sig av att studera varandra och hur går det till? Svaren söks under sommaren på Naturbruksskolan Uddetorp i Skaras utkanter där forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, håller i rena koskolan.
För många djur är nya situationer skrämmande och kor är inget undantag. Om några individer i en besättning kan lära sig att något ovant inte är farligt skulle det kunna sprida sig till resten av gruppen. Det fungerar också omvänt, att kor lär av de andra vad som kan vara riskfyllt och ska undvikas.
– Ju mer vi vet om djuren desto bättre blir vi på att ta hand om dem. Det handlar om stora djur och hanterar vi dem inte rätt kan de klämma eller till och med stånga oss. Kor präglas av hur de blir behandlade. Om vi skäller eller slår dem kommer mjölkproduktionen att minska, säger forskaren Jenny Yngvesson.
Första steget är att få några av de mest erfarna korna på gården – de är mellan fem och nio år – att ta sig fram i en bana. Positiv förstärkning, i det här fallet kulinariska upplevelser, är metoden som används.
– I banan finns hinkar med mat som de är väldigt sugna på. Det vi vill se är om de andra korna följer efter en ko som redan har lärt sig banan, säger Johanna Stenfelt som deltar i projektet som en del av sin masterexamen.
Tillsammans med forskarna Maria Vilain Rörvang och Jenny Yngvesson sliter hon för att få korna att ställa upp sig hjälpligt för kameran. En hel del av arbetet handlar om logistik, att flytta korna från ett ställe till ett annat.
Resultaten av försöket är inte klara, men det verkar lovande. Alla 34 kor har gått i banan, även om Johanna Stenfelt reserverar sig för om alla verkligen har gått åt rätt håll eller hur snabbt det gick för vissa.
Nästa steg är att lära veterankorna att inte vara rädda för plötsliga rörelser och ljud. Det sker genom att ett paraply öppnas med en smäll några gånger strax framför de ätande korna. Vid de första försöken reagerade några av djuren synligt, men vid tidningens besök äter korna lugnt vidare trots störningen. Alla individer reagerar inte synligt när de blir skrämda så några kor har pulsmätare på sig för att mäta hjärtfrekvensen.
Syftet med forskningsarbetet är att förbättra samverkan mellan korna och de som sköter dem. Det finns mängder av potentiella tillämpningar av den nya kunskapen.
– En sådan sak kan vara om man behöver flytta kor över ett dike eller om man kan få en ko att visa de andra hur man går in i en mjölkrobot och att inte vara rädd för den, säger Johanna Stenfelt.
Det där bryr sig inte huvudfigurerna själva om. Godsakerna i de gula träningshinkarna däremot väcker alltid Uddetorps mest rutinerade kossors intresse.
