Den är vacker men ställer till stora problem för andra arter. Dessutom är den med på EU:s lista över invasiva arter som alla medlemsländer ska bekämpa. Nu ber Länsstyrelsen i Västra Götaland markägare som har jättebalsamin på sina marker att ta bort den.
I dagarna kommer runt 1 500 markägare att få ett utskick från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Brevet går till alla som har fynd av jättebalsamin på sin fastighet.
– I det uppmanar vi markägare att göra vad de kan för att vi tillsammans ska bekämpa den här arten, säger Klara Jansson, samordnare för invasiva främmande arter i ett pressmeddelande.
Jättebalsamin har från början planterats som trädgårdsväxt, med vackra blommor och imponerande höjd. Men i naturen ställer den till stora problem eftersom den tränger undan andra arter. Jättebalsamin sprider sig snabbt och kväver övrig vegetation, vilket leder till minskad artrikedom och matbrist för pollinerande insekter. Den sprider sig genom att frukterna exploderar vid beröring, vilket sprätter iväg frön flera meter
– Eftersom den är så spridd är det inte rimligt att tro att vi i dagsläget kan utrota den helt. Däremot kan vi stoppa spridningen, säger naturvårdshandläggare Alexander Frisborg.
Trots att den idag är spridd i landskapet är jättebalsaminen kanske den invasiva art som det är lättast att bli av med, eftersom den är lätt att dra upp eller bryta av. Den är dessutom ettårig och frön som ligger i marken är inte grobara mer än något år. Om man håller efter sina marker och ser till så att växten inte får blomma och sätta frö så försvinner den inom ett par år.
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) kan bli upp till tre meter hög och växer oftast i stora bestånd. Blommorna är lila eller rosa och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Ursprungligen kommer den från västra Himalaya men introducerades i Sverige som trädgårdsväxt.
