Lördag 23 oktober 2021

Lantbrukare upplever ett minskat förtroende

BAROMETER. Lantbrukarna upplever att konsumenterna vänder dem ryggen, trots att försäljningen av svenska livsmedel har gynnats under coronapandemin. Det pratas också om en ökad sårbarhet för stigande räntor i höstens Lantbruksbarometer.
BAROMETER. Lantbrukarna upplever att konsumenterna vänder dem ryggen, trots att försäljningen av svenska livsmedel har gynnats under coronapandemin. Det pratas också om en ökad sårbarhet för stigande räntor i höstens Lantbruksbarometer.

Försäljningen av svenska livsmedel har gynnats under pandemin. Trots det upplever färre lantbrukare att konsumenterna har förtroende för dem. Det visar höstens Lantbruksbarometer från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

Lantbrukarnas syn på sin lönsamhet är mer pessimistisk än i våras och även prognosen inför det kommande året är pessimistisk. Störst nedgång finns bland växtodlarna vars lönsamhetsindex har gått från noll till minus 41, men även för mjölk- och nötköttsproducenterna är indexet negativt.
– Trots höga priser på exempelvis spannmål minskar lönsamheten inom lantbruket. Priset på insatsvaror har ökat mycket och de fortsätter att stiga vilket kraftigt pressar marginalerna, framförallt inom djurproduktionen. Därför är det nu extra viktigt för lantbrukarna att ha koll på hur deras företag påverkas av ökade kostnader. På längre sikt behöver de även arbeta med en aktiv riskhantering på gårdsnivå, säger Per Skargren, segmentschef för skog och lantbruk hos Ludvig & Co, i ett pressmeddelande.

Satsningar måste fortsätta
Färre lantbrukare upplever i år, jämfört med i fjol, att konsumenterna har förtroende för dem. Samtidigt har andelen som upplever att konsumenterna inte har förtroende för dem ökat kraftigt, från fyra procent hösten 2020 till 14 procent i år.
– Det här är illavarslande och kan riskera att hämma den fortsatta utvecklingen av framgångsrika växande företag inom lantbrukssektorn i Sverige. Förtroendefrågan men även lantbrukarnas lönsamhetsoro måste tas på största allvar. Oavsett vilken budget som röstas igenom i riksdagen senare i höst ser vi att det är nödvändigt att den inkluderar satsningar som gör att vi har ett hållbart och lönsamt svenskt jordbruk även i framtiden, säger Ewa Andersen, vd för Sparbankernas Riksförbund.

Nya rekordnivåer
Skuldökningen bland Sveriges lantbrukare var under 2020 den högsta på tio år. Mätt i kronor låg ökningen på 18 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxttakt med 6 procent sedan 2019.

– Vår analys är att lånen främst används för att köpa mer mark istället för investeringar som kan vara nödvändiga för att effektivisera och klimatsäkra produktionen så att man kan fortsätta att utveckla sina företag och erbjuda attraktiva produkter även i framtiden. Det är viktigt att säkerställa att man får intäkter som överträffar den höga skuldsättningen som tillsammans med stigande räntor annars kan bli problematiska för verksamheten, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank.

Fakta: höstens barometer

* Färre lantbrukare upplever att deras företag är lönsamt och deras prognos för 2022 är pessimistisk

* Skuldsättningen i svenskt lantbruk ökar och är nu den högsta på tio år

* Likviditeten, det vill säga lantbrukarnas kortsiktiga betalningsförmåga, är oförändrad men stora variationer mellan produktionsgrenarna.

* Betydligt fler lantbrukare upplever i år att de inte har konsumenternas förtroende jämfört med i fjol.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet