Torsdag 17 oktober 2019

Mer måste satsas mot övergödning i vattendrag

Regeringen behöver skjuta till avsevärda medel för att Sverige ska få bukt med övergödningen av våra vatten. Det är Sveriges vattenmyndigheter, Lantbrukarnas Riksförbund och Havs- och Vattenmyndigheten överens om.

Övergödningen i Sverige har minskat tack vare åtgärder i reningsverk och i lantbruket, men mer måste göras. Just nu tar EU-länderna fram en ny gemensam jordbrukspolitik som ska gälla efter år 2020 och de svenska förberedelserna pågår för fullt.

På torsdagen samlades representanter från regeringskansliet, Lantbrukarnas riksförbund, Jordbruksverket, länsstyrelsen, och Sveriges fem regionala vattenmyndigheter för att diskutera behov och önskemål som regeringen bör ta med sig till förhandlingsbordet. Nästa programperiod med EU:s jordbrukspolitik sammanfaller med den tredje och sista cykeln i EU:s vattendirektiv, därför blir det här en viktig fråga.

– Våra lantbrukare vill bidra till en bättre miljö, men det kräver att staten hjälper till. Ökad användbarhet av miljöersättningarna för rent vatten är lika viktigt som pengar. Många lantbrukare avstår idag från att göra åtgärderna eftersom stödvillkor är krångliga och risken för sanktioner för stor, säger Mikaela Johnsson, lantbrukare och ledamot LRF:s Riksförbundsstyrelse.

– Nuvarande miljöstöd till våtmarker, tvåstegsdiken, skyddszoner, strukturkalkning med flera har inte varit tillräckliga för att minska övergödningen till våra sjöar, vattendrag och kustvatten. Om vi ska klara både de svenska miljömålen och nå en bättre miljö i Östersjön behövs det ytterligare resurser. Det är en utmaning att få rätt åtgärd på rätt plats och vi ska samtidigt inte utveckla ett komplicerat regelsystem, säger Mats Svensson, avdelningschef vid Havs- och vattenmyndigheten.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet