Fredag 1 juli 2022

Nygammal sjö ger nytt liv utanför Axvall

Den 13 hektar stora Spånnsjön utanför Axvall ser ut som en självklarhet i landskapet, men den har bara några år på nacken. Efter en lyckad restaurering lever flera fiskarter i sjön och på strandängarna trivs fåglarna.

– Tidigare var det värdelös sumpmark med buskar till förbannelse, säger Lars Åbom, en av fyra markägare där sjön ligger.

Mellan 80 och 90 procent av vattendragen i de svenska slättbygderna beräknas ha försvunnit. Historiskt har våtmarker och mindre sjöar dikats ut för att komma åt mer åkermark. Det är fullt förståeligt att tidigare generationer har velat ökat möjligheterna att ställa mat på bordet, men med torrläggningen har också mycket gått förlorat.

Våtmarker och vattendrag har flera positiva effekter på miljön. Torvbildande våtmarker binder kol på ett mycket mer effektivt sätt än exempelvis skogar. Våtmarker är också bra på att rena fosfor och kväve och bidrar därför till att motverka övergödning. Samtidigt hör våtmarkerna till de mest artrika miljöerna vi har i Sverige och är därför viktiga för att säkra den biologiska mångfalden.

– Det som också händer när man dikar ut är att vattnet inte har någonstans att ta vägen. När det regnar mycket riskerar vi att få översvämningar, säger Anna Grände, biolog på Vattenrådet – Vänerns sydöstra tillflöden.

Vattenrådet är en ideell förening med 35 medlemmar, bland dem flera kommuner, LRF och andra föreningar, företag och intresserade privatpersoner. Verksamhetsområdet består av Lidan, Nossan, Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån som alla fem är tillflöden till Vänern. En stor del av verksamheten består av provtagning av vattenkvaliteten.

Ett exempel på en lyckad restaurering av en våtmark är Spånnsjön strax utanför Axvall i Skara kommun som genom åren har dikats ut i omgångar. Från att fram till 2015 ha varit otillgänglig sumpmark som egentligen inte kunde användas till något är det i dag ett levande vatten som täcker 13 hektar. Här trivs flera sjöfågelarter, grodor, salamandrar och insekter. Under ytan huserar åtminstone tre sorters fisk.

– En bonus som ingen tänkte på när det här arbetet påbörjades är att grundvattennivån har höjts, säger Lars Åbom, en av de fyra markägare som har en ganska exakt lika stor del av sjön.

Tidigare tvingades Skara kommun emellanåt införa badförbud i närbelägna Vingsjön på grund av otjänligt vatten, men sedan sjön stod klar har det inte hänt en enda gång.

– När vi gör ingrepp som är negativa för miljön så för de ofta med sig andra oförutsägbara problem. Det är likadant när vi gör något som är bra, det blir fler positiva ringar på vattnet, säger Anna Grände och försäkrar att det inte var någon planerad ordvits.

Man började diskutera en höjning av sjön redan i början av 2000-talet. Av olika anledningar tog det tid innan arbetet kom i gång. Lars Åbom framhåller grannen August Lundströms arbete som var viktigt för att sjön i dag har återfått sin glans och har blivit något av ett besöksmål.

Eftersom återställning av våtmarker har så många och stora positiva effekter på miljön finns det ekonomisk ersättning att söka för sådana insatser. Hur stor andel av kostnaden som täcks avgörs av åtgärdernas samhällsnytta. I Spånnsjöns fall anses de gynnsamma effekterna vara så stora att markägarna har ersatts med 100 procent, 3,4 miljoner kronor. Utöver det utgår också ett årligt skötselbidrag.

– Den som har en idé om att återställa våtmark får gärna höra av sig till mig. Man behöver inte ha alla svaren, men jag hjälper gärna till. Vi som jobbar med de här frågorna vill ha mer vatten i landskapet, säger Anna Grände.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet