Fredag 20 juli 2018

På spaning efter fler stridspiloter

Många drömmer säkert om att bli stridspilot. Men få söker till utbildningen. Alldeles för få, enligt Försvarsmakten, som nu ger sig ut på jakt efter nya piloter. Och flygstridsledare. Skaraborgsbygden har besökt F7 Såtenäs och passade då på att kliva in ombord på ett av planen för en flygtur.

– När kom du hit? Har du väntat länge?

Major Tommy Packalen, pilot och chef över flygstridsledarna på F7, tar emot vid vakten på Såtenäs.

– Ungefär tio minuter, svarar jag, och konstaterar att jag för en gångs skull har anlänt något tidigare än bestämt.

– För tio minuter sedan? Då var jag i södra Värmland.

Det säger en del om yrket. Det är snabba ryck. Många plan lyfter och landar varje dag på Såtenäs banor, både för att öva och för att uträtta andra uppgifter. Just den här morgonen, under resan Värmland tur och retur, har Tommy Packalen haft med sig en meteorolog i planet för att kolla vädret.

– Vädret påverkar i vilket område och vad vi övar. För oss är det viktigt att veta hur det ser ut timme för timme, säger han.

Skaraborgs flygflottilj – F7 – ligger i Såtenäs utanför Lidköping. Flottiljen grundades 1940 och har sedan dess varit en av Försvarsmaktens viktigaste flygbaser. Här utbildas samtliga piloter, både svenska och utländska, som ska flyga JAS 39 Gripen.

På Såtenäs finns även Försvarsmaktens samtliga Herculesplan stationerade.

Försvarsmakten står inför en generationsväxling och kommer att behöva anställa mer personal under de kommande åren. Bara på Såtenäs behöver mellan 50 till 75 procent av de anställda omsättas inom tio år.

– Vi har en stor utmaning framför oss. Det är viktigt att vi syns och hörs mer så att vi kan locka fler människor till Försvarsmakten. Jag tror att många inte riktigt vet vad vi gör, vi måste bli bättre på att tala om det, säger Tommy Packalen.

Han har tidigare varit stridspilot och stationerad på Såtenäs i ungefär 30 år.

– Jag fick hem en lapp om Försvarsmakten en gång i tiden och om att man kunde bli pilot. Jag tyckte det verkade häftigt. För mig, precis som för många andra, var det något av en pojkdröm att bli pilot, säger Tommy.

När filmen Top Gun kom på 1980-talet var det många som fick upp ögonen för pilotyrket.

– Top Gun var den bästa reklamfilmen som pilotyrket kunde ha fått. Under åren efter filmen fick Försvarsmakten in över 2 000 ansökningar per år till utbildningen. Nu är den siffran nere på 50 per år, det är givetvis alldeles för lite. Vi tar in tolv personer varje år, men för att vi verkligen ska kunna få de tolv bästa så behöver vi ha fler att välja mellan. De som kommer in varje år är duktiga, men om man har fler alternativ kan det bli ännu bättre. Helst skulle vi vilja ha 500 ansökningar varje år.

Varför tror du att det är så få som söker?

– En anledning är att vi blev av med värnplikten för ett antal år sedan. Alla som gjorde värnplikten fick se hur verksamheten fungerar och det ökar möjligheterna till att fler vill fortsätta. Men annars är det svårt att svara på varför det är så. Att bli pilot borde locka fler tycker jag. Det är ju kanske det fräckaste vi har.

Det pratas om en uppföljare till Top Gun…?

– Ha ha, ja det får vi hoppas på. Samtidigt tycker jag att allmänhetens uppfattning om vad vi gör börjar ändras, till mer positivt. Som till exempel när vi flyger i en julgransform. Tidigare var det kanske många som tyckte att det var onödigt, att vi slösade med skattebetalarnas pengar, men nu är det fler som tycker att det vi gör är bra. Kanske är det att världsläget förändrats som gör att det är så. Allmänheten börjar förstå att det är bra att vi finns.

I juni 1952 försvann ett av Försvarsmaktens plan, en DC3:a, under en flygning över Östersjön. Bara några dagar efter det besköts ett av planen som var ute för att söka efter DC3:an. Detta blev en väckarklocka för Sverige.

– Det som hände då visade att Sverige inte hade en aning om vad som pågick vid våra gränser. Från och med 1952 har vi bevakning dygnet runt längs Sveriges gränser. Radarsystem byggdes upp och det gör att vi får reda på om något ovanligt skulle inträffa. Då har vi beredskap och inom tio minuter har vi två plan i luften som går upp och kontrollerar vad det är som hänt. Det får inte hända att någon kränker vårt lands gränser och att vi inte är där.

När ett larm kommer betyder det dock inte alltid att det är ett annat land som är på väg att kränka Sverige.

– Det kan till exempel vara ett privatplan som av misstag kommit fel. Eller att det finns ett underrättelsevärde på de flygplan som flyger nära vår gräns. Det kan vara skäl till att vi startar vår incidentrote. Då kan vi gå upp och fotografera eller hjälpa till, säger Tommy Packalen.

Hans flygstridsledningsenhet – Blueshark – är den som håller koll på vad som sker i luften. Det gör flygledaren från marken, framför skärmen. Flygstridsledaren och piloten arbetar som ett team.

– Flygstridsledaren har en större bild och ser mer helt enkelt. Annars får piloten leta i blindo. En flygstridsledare hjälper även piloten med de taktiska delarna i en strid, säger Tommy Packalen.

Om pilotyrket än så länge är mansdominerat så är det lite mer jämställt när det gäller flygstridsledare.

– 43 procent av flygstridsledarna här på Såtenäs är kvinnor. Men totalt i Försvarsmakten är det bara sex procent kvinnor och det är givetvis inte bra, säger Tommy.

Han har många vakanser i sin enhet. Det behövs helt enkelt fler flygstridsledare. Gärna lokala.

– Säkerheten i luften är alltid viktigast och det är vad vi prioriterar. Men i det här jobbet är det mycket annat som ska göras, som till exempel att öva på skjutning och strid, och det är inte alltid vi hinner med det. Det optimala vore att hitta människor som vill bo kvar här i området också och inte flyttar härifrån efter ett år. Lokalrekryteringen är viktig för oss.

Vad krävs för att bli en bra flygstridsledare?

– Att man kan hålla många bollar i luften samtidigt. Man måste ta snabba beslut och det gäller att man kan reda ut vad som är viktigast just då. Att prioritera rätt saker. Och att man har en bra rumsuppfattning.

Och för att bli en bra stridspilot?

– Att man kan hantera stress och att göra rätt saker. Man får inte låta stressen ta över för man måste kunna lösa uppgiften man har. Efteråt kanske man kan känna rädsla eller osäkerhet, när man har förstått vad som hänt. Men precis när det sker måste man kunna ta rätt beslut. Simultanförmågan är också viktig. Precis som hur man uppfattar eventuella hot. Men allt detta kommer fram under testerna man gör. Är man inte lämplig kommer det att visa sig då.

När piloterna ska börja flyga görs det först i en simulator, sedan flyttar man ut i verkligheten och in i ett SK60. Ett plan som ofta används som utbildningsplan. Skaraborgsbygdens reporter satte sig bredvid Tommy Packalen i cockpit för att flyga en sväng.

Just den här dagen var vädret över Skaraborg molnigt och grått, så turen gick i stället ut till västkusten. Efter ungefär sju minuter var vi framme i Göteborg och där sken solen. Havsutsikten var perfekt från flygplansfönstret.

Det är lätt att förstå varför pilotyrket lockar.

Vad har du för råd till den som vill bli stridspilot eller stridsflygledare?

– Att man tittar på Försvarsmaktens webbsida och letar efter mer information. Jag tycker också att man ska kontakta flygflottiljen och be att få komma hit och hälsa på. Man kan även följa verksamheten på våra Facebooksidor: Blueshark och 72 Fighter Sqadron.

 

Fakta Skaraborgs flygflottilj

Förkortning: F 7

Ort: Såtenäs (Lidköping)

Yrkesofficerare: 492

Gruppbefäl, soldater och sjömän (kontinuerlig tjänstgöring): 23

Gruppbefäl, soldater och sjömän (tidvis tjänstgöring): 14

Civilanställda: 202

Reservofficerare: 111

Läs mer om F7 Såtenäs på www.forsvarsmakten.se

Källa: Försvarsmakten

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet