Minustecken efter minustecken. Pastoraten i Skaraborg förlorar pengar med kyrkans nya utjämningssystem. Carl-Eric Gabrielsson i Stenstorp är oroad:
-Landsbygdspastorat med många kyrkor missgynnas. Det är inte rimligt.
Efter förra veckans kyrkomöte i Uppsala är Carl-Eric Gabrielsson i Dala oroad över hur kyrkans nya utjämningssystem kommer att slå. Systemet ska utjämna inkomster och kostnader mellan pastoraten.
-Det nya systemet slår hårt mot pastorat och församlingar i Skara stift, befarar han. Särskilt för pastorat med många kyrkor. De blir förlorare.
Carl-Eric Gabrielsson är ordförande för Stenstorps pastoratsfullmäktige. Ett pastorat med många kyrkor, hela 12 stycken.
Sedan 2009 är Carl-Eric en av Skara stifts 16 ombud på Svenska Kyrkans högsta beslutande organ; kyrkomötet. Det var det mötet som förra veckan klubbade igenom det nya fördelningssystemet.
Nuvarande system utjämnar delvis inkomsterna mellan landets pastorat, eftersom förutsättningarna är stora mellan tillväxtområden och områden med låg skattekraft. Dessutom utjämnas kostnader kopplade till kyrkobyggnader, medlemsandel och för glesbygd.
Nu tillförs två nya faktorer. Dels ska systemet gynna pastorat med många barn och dels kompensera för vis diakoni.
-Bägge dessa faktorer kommer ekonomiskt gynna tillväxtområden och storstäder, menar Carl-Eric Gabrielsson. Förlorarna blir pastoraten på landsbygden, som i Skara stift.
Hans eget pastorat tappar exempelvis närmare en kvarts miljon kronor per år. I Vara pastorat försvinner nästan 700 000 kronor per år. I Skara minskar utjämningsbidraget med över 400 000 kronor per år.
Så ser det ut i pastorat efter pastorat. I stiftet är det i princip bara Skövde pastorat som ser ett rejält plus. Skövdes kostnader minskar i det nya systemet med 400 000 kronor. I Skara stift noterar exempelvis också Borås plus 981 000 kronor och Alingsås plus 373 000 kronor.
-Det är inte rimligt om konsekvenserna nu blir att den ekonomiska kraften sänks ytterligare i pastorat med många kyrkor. Och sådana har vi många i vårt stift, menar Carl-Eric Gabrielsson.
-Om det blir så, så driver vi på utvecklingen att överlämna kyrkor till den centrala nivån, varnar han.
Carl-Eric Gabrielsson syftar på att samma kyrkomöte, som nu fastställde det nya utjämningssystemet, också beslöt om ett nytt regelverk för kyrkobyggnader.
I förstone kan detta beslut verka okontroversiellt. Idag är det lokalt man hanterar dessa frågor. Men nu skapar kyrkan en teknik för att samordna fastighetshanteringen, liksom för att göra det enklare för lokala pastorat att lämna ifrån sig kyrkobyggnader. Därmed kan dessa slippa ta besvärliga beslut om att ta kyrkor ur bruk.
Med det nya beslutet måste alla pastorat i framtiden upprätta en särskild lokalförsörjningsplan där det slås fast hur byggnader används. Denna plan ska omprövas vart fjärde år. Pastoratet kan överlåta ”övertaliga” kyrkobyggnader till stiftet. Sådana byggnader kan kyrkostyrelsen sedan ta beslut om att ta ur bruk.
-Det sker kanske inte några sådana överlåtelser de närmaste åren, tror Carl-Eric Gabrielsson. Men om ekonomin utvecklas negativt, så kommer vi säkert om 10 till 15 år se flera pastorat som tvingas överlåta kyrkor.
