Onsdag 8 april 2020

-Öka beredskap för kraschade betalsystem

Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde forskar om vad som händer när betalsystemen kraschar. Foto: Högskolan i Skövde
Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde forskar om vad som händer när betalsystemen kraschar. Foto: Högskolan i Skövde

– Butiksägarnas beredskap kan inte bara vara att avvakta tills banken löst problemet.
Det säger Joeri van Laere, lektor på Högskolan i Skövde som forskar om vad som händer när betalsystemen kraschar.

Nyligen kraschade Swedbanks datasystem. Betallösningar fungerade inte under något dygn. Detta är ett exempel på hur sårbart vårt samhälle är för störningar.

På Högskolan i Skövde forskas om vad som händer i samhället om betalsystemen kraschar. Vad händer när vi inte kan handla mat, tanka bilen eller hämta ut mediciner?

Scenario med tio dygns stopp

Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde menar att det inte bara är bankernas problem, utan belyser i sin forskning vikten av butikernas beredskap för betalsystemstörningar.

I forskningsprojektet Ccraaafffting har Joeri van Laere och hans kollegor utgått från ett forskningsscenario från en sådan störning som Swedbank hade i fredags, men till skillnad från verkligheten kvarstår störningen i tio dygn. I en simuleringsmiljö har forskarna låtit 18 olika grupper medverka i händelseförloppet.

– Efter att ha spelat scenariot över 50 gånger med aktörer från olika delar av samhället, matbutiker, bensinmackar, bankväsendet, kommuner och länsstyrelser, konstaterar vi att konsekvenserna i samhället blir omfattande. Det behöver dock inte bli kaos om olika samhällsaktörer tillsammans tar ett helhetsgrepp på situationen. Vår forskning visar att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn, säger Joeri van Laere.

Inte bara bankernas problem

Fokus hamnar ofta på banken som behöver säkrare system och kunden som får hitta andra sätt att betala på. Det är givetvis bra och gör att samhället inte drabbas lika hårt av en störning i betalsystemen, men det räcker inte, menar forskarna. Joeri van Laere konstaterar att det är viktigt att även se den tredje parten och att debatten sätter fokus på den.

– Butiksägarnas beredskap kan inte bara vara att avvakta tills banken löst problemet. Butikernas ägare bör ha pratat igenom med sin personal om hur en sådan här situation ska hanteras. Det handlar även om att ha en plan för hur tryggheten i butiken ska vara kvar om det blir långa köer och folksamlingar, säger Joeri van Laere.

Skövdeforskaren konstaterar att varje betalalternativ har sina för- och nackdelar, men att butiksägarna behöver fundera över olika lösningar. Om de ska erbjuda Swish eller kontanter som alternativ? Kanske ge bort varor gratis, eller stänga butiken om inget fungerar. Eller om det finns möjlighet att erbjuda kreditköp och hur de i så fall ska registrera kundernas fakturauppgifter.

Oavsett vilket är budskapet att ha färdigtänkta lösningar som kan börja användas omgående när störningar inträffar.

– Störningar, även mer långvariga, är oundvikliga, men när butiker och medborgare är mentalt förberedda och har tänkt igenom olika alternativa sätt att sälja och betala så har vår forskning visat att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn. Vi ska inte vara rädda, men förberedda, konstaterar Joeri van Laere.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet
Läs mer