En ny svensk studie visar att yoga minskar konflikter och aggressivitet på svenska fängelser.
– Det här är något vi kommer att titta på med spänning och se vad vi kan göra, säger Henrik Vang, kriminalvårdsinspektör på anstalten i Tidaholm.
Tidaholmsanstalten tillhör den högsta säkerhetsklassen av slutna anstalter. Hit flyttas de mest riskfyllda intagna. Det finns 146 platser, fördelat på åtta avdelningar.
På en av dessa är det i höst möjligt för de intagna att delta i yogagrupper under ledning av personal som under året har utbildats till yogainspiratörer.
– Vi är precis i uppstarten, så intresset är svårt att säga. Vi får se hur det landar hos de intagna, säger Henrik Vang.
Yoga har tidigare funnits sporadiskt i Tidaholm, men utan kontinuitet eftersom det har byggt på att det har funnits yogakunnig personal.
– Det byggde på eldsjälar och det var svårt att hålla liv i det. Någon flyttade till en annan stad, någon fick andra arbetsuppgifter, säger Henrik Vang.
Ny forskning, som Kriminalvården har genomfört, visar att tio veckors regelbunden yoga minskar så kallat antisocialt beteende bland de intagna och ökar impulskontrollen och uppmärksamheten.
– I grunden tror jag att det bara är positivt för intagna att gå yogaprogram, säger Henrik Vang.
Kan det bli aktuellt att erbjuda yoga till samtliga klienter på Tidaholmsanstalten?
– Det återstår att se. Då får man ta det i ett samlat grepp. Om det visar positiva resultat är det absolut något vi ska titta närmare på.
Varför finns det inte på fler av era avdelningar i dag?
– Det är för att vi inte har personal. Det är den enkla sanningen.
Yogastudien genomfördes på nio anstalter. Yogan pågick under tio veckor med en och en halv timmes instruktörsledd klass per vecka. En kontrollgrupp hade annan fysisk aktivitet i samma omfattning.
I början och slutet av studien fick deltagarna fylla i ett självskattningsformulär som mätte stress, aggressivitet, positiva och negativa känslotillstånd, sömnkvalitet och psykiskt välbefinnande. Vid båda tillfällena fick de också genomgå ett datoriserad uppmärksamhets- och impulsivitetstest.
Efter tio veckor var yogadeltagarna mindre stressade, sov bättre, var mindre aggressiva och rapporterade mindre självskadebeteende. Skillnaden mellan grupperna var störst när det gällde minskat antisocialt beteende samt ökad impulskontroll och uppmärksamhet. Symptom som återfinns hos personer med ADHD, en diagnos som finns hos många av klienterna inom kriminalvården.
– Vår tanke är inte att yoga botar. Utan yoga är ett otroligt bra verktyg för att lugna ner intagna. De upplever mindre stress, sover bättre och kan bättre kontrollera sina impulser. De blir därmed också mer mottagliga för andra behandlingar, säger en av forskarna bakom studien, Nóra Kerekes, i ett pressmeddelande.
Bland intagna som yogar rapporterades också färre konflikter och uppförandeproblem. Det ledde till färre konsekvenser som tillsägelser, förflyttningar och andra påföljder.
– Det är signifikanta förändringar i de intagnas beteende bland dem som har utfört yoga, säger Nóra Kerekes.
På den avdelning i Tidaholm som yoga erbjuds, går deltagarna i ett så kallat våldsprogram. Det är ett behandlingsprogram som riktar sig till våldsverkare. Det tar mycket tid och kraft av deltagarna och är svårt att kombinera med jobb i verkstaden. Där har man valt att lägga in yoga som möjlig fritidsaktivitet.
– Det är en bra sysselsättning: lugn och ro, befinna sig här och nu, säger Henrik Vang.
Om yogan har haft lika goda effekter i Tidaholm, som i Kriminalvårdens forskningsstudie, vet inte Henrik Vang.
– Vi följer inte upp det så. De intagna som tycker det är relevant att gå yoga, de blir lugnare, de blir mer samlade och mår bra av det, men alla gör inte det, säger han.
Fakta Krimyoga
Krimyogan bygger på hathayoga, som är en fysiskt inriktad yoga med inslag av avslappning och meditation.
Resultaten från den svenska studien visar att yoga får de intagna att må bättre och hjälper dem att kontrollera sina impulser.
Det som är nytt och som forskarna särskilt lyfter fram är att det bland dem som utövade yoga rapporterades färre konflikter, färre uppförandeproblem och att de därmed fick färre tillsägningar, förflyttningar och andra konsekvenser än kontrollgruppen.
Resultaten visar också att yogan dämpade riskfaktorer som exempelvis antisocialt beteende.
Så här gick studien till: frivilliga deltagare på nio anstalter i Sverige slumpades in i en yoga- eller kontrollgrupp. 133 män och 19 kvinnor fullföljde studien, jämnt fördelade över de båda grupperna.
Klienterna deltog i en instruktörsledd yogaklass på en och en halv timme, en gång i veckan, under tio veckor.
Kontrollgruppen ägnade sig åt en och en halv timmes valfri fysisk aktivitet en gång i veckan.
Källa: Yoga på anstalt, en randomiserad kontrollerad studie, av Nóra Kerekes, Cecilia Fielding och Susanne Apelqvist
